Tipsen haglar i tidningar om vad vi ska äta för att må bra, framför allt vad vi inte ska äta för att hålla vikten. Här tipsar Charlotte Erlanson-Albertsson som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet om hur ofta vi ska äta och vad vi bör har på tallriken både för att må bra och prestera väl.
Charlotte Erlanson-Albertsson forskning är framför allt inriktad på aptitreglering och energibalans, och i sin undervisning föreläser hon bland annat för läkarstudenter i cellbiologi och fysiologi. Hon har också publicerat mer än 150 vetenskapliga artiklar och flera populärvetenskapliga böcker i dessa och närliggande ämnen.
”Våra matvanor påverkar kropp och själ på många olika sätt, inte minst vår kognitiva förmåga: Koncentration och minne; trivsel och samarbetsförmåga; kreativitet och stresstålighet, för att bara nämna några exempel”, förklarar Charlotte Erlanson-Albertsson.
”Våra matvanor påverkar vår kognitiva förmåga”
”Det handlar både om vad man äter och vad man inte äter. Och dessutom hur ofta man gör det. Det bästa är att äta ungefär var sjätte timme, frukost, lunch och middag på regelbundna tider – det där med mellanmål är klart överskattat. En kopp the eller kaffe kan väl alltid pigga upp, men blir det mer än så ger det bara en massa extrakalorier.”
Svensk husmanskost? Eller stenåldersdiet?
Professor Erlanson-Albertsson anser att vi i Sverige har jämförelsevis bra matvanor, i synnerhet när vi håller oss till traditionell svensk husmanskost med ingredienser som fisk, morötter, kål, lök, bönor, ärter, potatis, dill och persilja. Och hon tror mer på sunt förnuft än på de mer eller mindre konstiga dieter som med jämna mellanrum dyker upp i kvällstidningar och populärpress.
På den direkta frågan vad vi framför allt bör tänka på när det gäller maten lyfter hon fram tre viktiga grundbultar:
- Ät mer färgrik kost; det vill säga mat med mycket antioxidanter i.
- Välj rätt fett, Omega 3 hjälper oss att få in mer näring och syre i hjärnan, och att bli av med ”det onyttiga skräpet”.
- Undvik inflammatoriska ämnen, det vill säga alltför proteinrik mat.
Mer antioxidanter betyder i klartext mer frukt och bär, nötter och grönsaker. Omega 3 får vi bland annat i oss genom lax, sill och makrill, rapsolja, och även valnötter. Och så ska vi alltså inte äta alltför mycket kött och andra animaliska ämnen.
Om vi är friska och bara håller oss till dessa grundläggande regler gör det inte så mycket om vi stoppar i oss en eller annan godisbit också, enligt henne.
De vetenskapliga kostråden tycks inte vara alltför olika de klassiska husmorsråden, men vad säger hon om mer moderna påfund som LCHF och stenåldersdieter?
”LCHF och paleolitisk kost innehåller mycket kött, vi har aldrig tidigare i historien ätit så mycket kött och det fixar inte kroppen”, säger professor Erlanson-Albertsson. ”Det orsakar stress och bildning av sidoprodukter som kroppen inte mår bra av. I LCHF-kosten saknar jag även grönsakerna, som både innehåller fibrer och antioxidanter och dessutom är bra för både magen och blodkärlen.”
Prestationsförmåga och samarbete
En annan väsentlig faktor är hur mycket vi äter, och Erlanson-Albertsson förklarar varför lagom är bäst:
”Vissa studier pekar på att man blir piggare och mer kreativ av att ta ner antalet kalorier per måltid med ca 15 procent, gärna vara lite hungrig mellan varven. Men att ständigt äta för lite framkallar stress, och det är inte heller bra. Varken för den egna prestationsförmågan eller för samarbetet med andra.”
När hon håller föredrag utanför universitetet handlar det oftast om hur vi med lite mer genomtänkta matvanor kan leva ännu klokare gladare, ännu mer produktiva liv.
Vi borde helt enkelt tänka lite mer på hjärnkontoret.
Läs mer:
Honung – smakrikt, nyttigt och dessutom klimatsmart