För snart fem år sedan skrev jag flera artiklar om narcissisten, bl a artikeln”Narcissisten – fascinerande och odräglig på samma gång.” Alltsedan den publicerades har den varit en av Renew Magazines mest lästa artiklar. Det är naturligtvis glädjande att artikeln röner så stort intresse, men samtidigt lite skrämmande med tanke på att det förmodligen avspeglar det som amerikanska forskare larmat om – att narcissismen ökar i vårt samhälle. Ja, faktum är att det har blivit så vanligt att man inte finner någon anledning att ha med att ha narcissistisk personlighetsstörning som diagnos i DSM (Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders) – den manual som används världen över.
Undersökningar som gjorts på amerikanska studenter sedan 1970-talets slut visar att antalet personer med en narcissistisk självbild ökat med inte mindre än 30 procent. 2000-talet står för den största ökningen. Ironiskt nog är även självkänslan hos samma grupp (self-esteem) signifikant högre än tidigare. Jakten efter den höga självkänslan har uppenbart sina avigsidor…
En viss typ av narcissism är lättidentiferad. Jag syftar på den ”grandiosa typen”. Dessa personer bryr sig inte alls om att tona ned sig själva, utan är tydliga i sina strategier att bli bekräftade av andra. De skryter och framhäver sig själva och visar sina medmänniskor föga intresse förutom i de fall där de skulle kunna dra nytta av det, t ex stråla sig i solen av andras framgångar. De vill bli beundrade och uppleva makt. Kritik mot den egna personen avfärdas som skitsnack eller avundsjuka och de känner sig hellre fruktade än omtyckta.
En annan, betydligt mer svåridentifierad, variant av narcissism, maskerar sig bakom en fasad av godhet och insikt om hur livet ska levas. Bakom den fina fasaden lurar dock en person som anser sig förmer än andra och som kräver beundran av sin omgivning. Vid första anblicken är det lätt att bli imponerad och förföras av personen engagemang och utåtriktade sätt. Efter en tids umgänge infinner sig dock en gnagande känsla av obehag och irritation. Personen kryper liksom in under skinnet på en. Vederbörandes ”godhet” och tvärsäkerhet om hur livet bör levas står en upp i halsen.
Enligt en psykologisk förklaringsmodell (den psykodynamiska) är narcissism ett försök att 
kompensera en grundläggande dålig självkänsla . Professor Jean M Twenge, författare till ”Generation me” och ”The narcissistic epidemic” håller inte med om detta. Narcissister tycker verkligen om sig själva, menar hon, och om man uppmuntrar deras självkänsla förstärker man bara detta. Narcissister söker uppmärksamhet för att de verkligen tycker att de förtjänar den, inte för att de är osäkra, enligt professor Twenge. Detta överensstämmer med mina erfarenheter när narcissister korsat min väg. Deras intresse för andra är bara ett medel för att sätta sig själva i centrum, nära den uppblåsta bilden av sig själva som goda och fina människor. I värsta fall söker de sig yrken som syftar till att hjälpa andra med någon form av personlig utveckling. För att känna sig fantastiska och oumbärliga utger de sig för att kunna hjälpa människor att
Maximera sin självkänsla
Segla med hissade segel genom sitt universum och maximera sin potential
Bli dem de är
Inse att allt det de vill är möjligt!
Inte nog med att de saluför behandlingsmål som är rena rama hittepå – de gör det för att pumpa upp sin egen känsla av förträfflighet. Bevare oss för narcissisten som hjälpare!
Åsa-Mia Fellinger
Podcast: Så hanterar du narcissisten