Snusande, en mindre negativ attityd till rökning och låg självkänsla ökar risken för att ungdomar ska bli rökare innan de går ut gymnasiet. Det konstaterar forskare vid Umeå universitet, Centrum för klinisk forskning Dalarna och Uppsala universitet i en studie där de har följt hälsoutvecklingen hos en grupp svenska ungdomar.

I studien har forskarna följt drygt 1 000 svenska ungdomar under fem år, från årskurs sju till årskurs tre i gymnasiet. Studien visar att ungdomar som börjar använda snus tidigt, de som har en mindre negativ attityd till rökning och även de som har låg självkänsla i årskurs sju har en ökad risk att vara rökare när de lämnar gymnasiet. Enligt studien som publiceras i tidskriften BMC Public Health har dessa ungdomar tre gånger ökad risk att bli rökare, jämfört med de ungdomar som inte testat snus.

Junia Joffer, doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, samt utredare i folkhälsofrågor vid Landstinget Dalarna, som är studiens huvudförfattare, anser att sambandet mellan tidigt snusbruk och senare rökning är särskilt intressant.

– I studien ser vi ett tydligt samband mellan ett tidigt snusbruk och framtida rökning. Därför är det viktigt att vi nu breddar snusdebatten. Istället för att den enbart ska handla om snusets eventuella skadeverkningar i kroppen eller om att snus kan bidra till rökstopp hos vuxna är det viktigt att vi även beaktar att snusande faktiskt kan öka risken för unga att bli rökare, säger Junia Joffer.

Hon anser vidare att resultaten av studien är betydelsefulla som underlag i det tobakspreventiva arbetet och fyndet om snus som riskfaktor borde beaktas vid utformandet av policydokument för tobaksbruk i samhället.

– Med anledning av studieresultaten är min uppfattning att vi istället för att prata om rökfria skolområden måste agera för att skapa helt tobaksfria skolområden, säger Junia Joffer.

Läs artikeln i tidskriften BMC Public Health

Junia Joffer har en magisterexamen i folkhälsovetenskap och är doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Hon arbetar som utredare i folkhälsofrågor vid landstingskansliet, Landstinget Dalarna, i Ludvika, samt bedriver delar av sina doktorandstudier vid Centrum för klinisk forskning Dalarna.