Ibland tycker jag att det är så svårt att komma på vad jag ska skriva om. Ofta känns det inte tillräckligt speciellt. Vi har ju vardag här i Kina precis som alla hemma i Sverige och övriga världen. Även om det ser olika ut på olika ställen.
Efter kinesiska nyåret och vår Thailandsresa var vår vardag kickat igång. Emma är tillbaka på förskolan, och det gick faktiskt bättre än jag trodde att börja lämna henne igen. Är bara lite ledsen numera. Lördagen gick åt att leta reda på vårt gym som mystiskt att stängt ner och flyttat sina lokaler. Vi hittade bara en lapp på dörren, som vi givetvis inte kunde tyda. Efter lite eftersökningar så fann vi det och kunde gå dit för att kolla in nya lokaler. Och det var nice! Det enda vi saknar är att badmintonbanorna inte kunde följa med. Men vi fick nya, och mycket lyxiga lokaler, nya träningsmaskiner, jättefina omklädningsrum med bastu och pool. Jag är inte helt säker men det såg ut som om de håller på att iordningställa en pool utomhus för vattenlekar. Om detta stämmer så vet jag vart jag och Emma ska hänga sedan när det blir varmt!
I
går hade jag en ganska lugn dag och det blev bara lite småshopping, mjölk och ost och sånt i importbutiken. Köpte nytt mobilskal till mannen som bytt upp sig till Iphone5. Köpte ny pyjamas till Emma på marknaden. Det är så kul att handla där ibland. Vardagar speciellt då det är lite mindre folk. Men jag gillar verkligen den liv och rörelse det är. Jag blir glad av all musik som spelas från butikerna, och att det alltid verkar vara något på gång. En annan sak som slog mig igår när jag genade in på en bakgata för att ta bussen hem. Jag känner mig så trygg här. Denna bakgata. Aldrig att jag hade satt min fot på den hemma eller i andra stora städer utan att ha ögon i nacken och hålla hårt i väskan. Och det är så skönt att slippa känna så här. Ficktjuveri kan man råka ut för på tåg och bussar om man har otur. Men våldsbrott och rån är otroligt ovanligt, även i de mest skumma kvarteren.
Idag har det varit en rörmokare här och fixat vår dusch som hade fastnat i ett temperaturläge, och det var inte det sköna läget. Speciellt inte med minusgrader ute och otäta fönster.
Annars den här veckan säger vi adjö till en svensk familj som flyttar tillbaka hem. Det kommer att bli tomt. Vi hade lite avskedsmiddag i söndags, där vi tyvärr bara kunde vara med en liten stund då Emma hade feber.
Vi själva suger nu på karamellen om vi ska vara kvar i Kina längre tid eller inte. Vårt tvåårskontrakt går ut i höst så vi måste snart besluta oss om hur vi vill göra. Men hjälp vad tiden går fort…
Lina Hellsten