Det är söndag och jag funderar på vad jag vill göra idag. Några tankar flyger förbi men jag fastnar för en bok- och läsdag. Jag sätter mig på terrassen med min bok Fångad i Marbella av författarinnan Birgitta Bergin som bor i Marbella. Jag köpte den i våras men det är först nu jag börjar läsa den. Det måste vara rätt tillfälle för den här boken.
Jag började på den i förrgår men hann inte så långt som jag hade hoppats, jag vill läsa den fort för att se vad som händer. Den är svår att lägga ifrån sig. Samtidigt vill jag inte att den ska ta slut. Jag känner igen mig på alla platser i Marbella som beskrivs i boken. Det både kittlar och skrämmer. Bor jag här? Nu är den utläst och jag vill att bok nummer tre ska komma ut jättefort så jag får läsa fortsättningen. För det blir väl en fortsättning? Men tänk om det inte blir någon bok nummer tre. Vad tråkigt! Hur ska jag då få veta vad som händer med Ingela och Stefan och framför allt med Ulli och hennes man Peter och hennes älskare, eller rättare sagt kärlek, Per, som verkar älska Ulli så mycket?
Jag funderar på hur det är att vara författare och hur en roman, deckare, självbiografi blir till. Tänk att vara författare. Det skulle vara så roligt – tror jag i alla fall. Det är säkert inte alltid roligt, speciellt inte när skrivkrampen slår till.
För ganska länge sedan läste jag om en skrivarkurs som lät intressant ända tills jag såg att den var ett år lång och krävde ca 30 timmars studier i veckan, så det var inget för mig, men jag är ändå nyfiken att börja på en kurs. Visst är det konstigt när man börjar tänka på en sak, eller fokusera kanske är ett bättre ord, som man vill göra och då helt plötsligt korsas ens väg av personer och händelser som man har glädje av i sin väg mot målet.
En kvinna som heter Jeanette Niemi och som har företaget Kreationslotsen träffade jag i Stockholm för några månader sedan. Jeanette skulle gärna vilja anordna skrivarkurser i Marbella och vår gemensamma bekant rekommenderade mig som arrangör. Då blev det ännu aktuellare att börja en skrivarkurs. Nu vill jag bli en av hennes kursdeltagare på distans. Jag har inte tid att vänta på de kurser som vi kanske kommer att ordna i Spanien framöver.
Mina boktankar och mål börjar ta form med hjälp av Jeanettes tips på hemsidan www.kreationslotsen.se och en dag ska jag börja skriva på min bok eller rättare sagt fortsätta där jag började för många år sedan. Jag har hunnit samla på mig mycket material under åren med baktanken att en gång få till en bok. Oavsett om den kommer att ges ut eller ej.
När frukosten är uppäten denna söndagsförmiddag och Fångad i Marbella är utläst bestämmer jag mig för att kolla igenom alla böcker i mina bokhyllor för att se vilka som är olästa och om det finns böcker som jag aldrig kommer att läsa. Då är det lika bra att ge bort dem till någon som har bättre nytta av dem.
Jag börjar med att plocka ut alla olästa böcker och inser snart att jag har en och annan dubblett. Antingen har jag glömt bort att jag redan köpt dem eller också har någon vän som varit på besök lämnat kvar dem. De plockar jag bort och lägger i ge-bort-högen. Det är ju inte alltid så lätt att komma ihåg vilka böcker som finns hemma i bokhyllan när jag står beredd att handla nya i en bokhandel i Stockholm. Och att byta är det ju inte tal om – 400 mil bort – och flera månader senare.
De andra olästa böckerna delar jag sedan in i olika högar. Deckarhögen. Högen med kvinnoöden i olika länder som Afghanistan, Saudiarabien och Indien. Ledarskap- och utvecklingshögen. Och så får det bli några odefinierbara högar också. Självklart blir det en stor hög med resehandböcker och reseskildringar som har en särskild plats i min bokhylla. Efter ganska lång tid har jag plockat färdigt men då kommer jag på att jag ska damma också och då åker alla böcker ut från bokhyllan. Några hamnar i sopkorgen efter närmare titt, några andra börjar jag läsa i och snart har det gått ett antal timmar till.
När jag berättade för en vän om mina böcker tyckte han att jag var lite knäpp som samlade på böcker. Hans filosofi är att böcker läser man på IPaden så slipper man böcker som bara samlar damm. Och ibland är jag benägen att hålla med honom, i alla fall nu när jag är i rensningstagen. Samtidigt är det ju så härligt att sitta i favoritstolen och vända blad i en bra bok. Från och med nu kommer jag att lägga alla böcker jag läser direkt i en ge-bort-kasse för jag läser aldrig om en bok och varför då ha dem kvar? Däremot finns det vissa böcker som jag vill spara bara för att jag tycker om dem och för att de berört mig på ett speciellt sätt. Det är redan glesare i bokhyllorna. Och jag har bestämt för att inte köpa en enda bok till förrän mina kanske 100 böcker är utlästa!
Att rensa – oavsett vad – är ju också ett sätt att göra en mental rensning i huvudet för att de positiva energierna ska kunna få mer plats. Det känns som en befrielse när jag rensar. Det blir nog en pärm- och pappersdag inom en snar framtid och en garderobdag. Varför ha kläder i garderoben som aldrig används? Eller att ha en hög med kläder som ska lagas men som aldrig blir av.
Det ena leder till det andra – så min bok- och läsardag blev också en dag att frigöra energier.
Saludos y hasta pronto,
Rose-Marie Wiberg
