Vi lever i en tid som präglas av jakten på självkänsla. Nästan dagligdags matas vi från olika håll hur viktigt det är med en hög självkänsla. En hög självkänsla ses som inte bara som avgörande för ett gott liv, den anses nödvändig för att förebygga sociala problem som till exempel mobbning, kriminalitet och drogmissbruk. Om vi bara lyckas höja vår självkänsla och känna att “vi äger” så löser vi våra problem  – det är budskapet som genomsyrar de storsäljande självhjälpsböckerna inom ämnet.

Vad många dock inte tycks veta är att den bild av självkänsla som pumpas ut i medierna och av de, många gånger karismatiska föredragshållarna inte har någon vetenskaplig grund. Faktum är att den ligger långt ifrån vad forskarna inom området har kommit fram till. Och de är många. Självkänsla är faktiskt ett av de mest beforskade områdena inom psykologin. Inte mindre än 18 000 publicerade studier finns inom ämnet.

Men trots denna omfattande forskning går alltså de flesta av oss omkring med en felaktig bild av det här med självkänsla. Och vi suger okritiskt åt oss av de tips och råd som självhjälpsböckerna, coacherna och föredragshållarna basunerar ut. Tips och råd som nästan uteslutande är baserade på egna erfarenheter och anekdoter som man har generaliserat till allmän kunskap och lösningen för gemene man.

Denna kunskapsbrist vill vi på Renew Magazine råda bot motverka genom att starta en artikelsere på just temat självkänsla. Vår första artikel handlar  om en stor och viktig undersökning som genomfördes i USA för ett antal år sedan av Roy Baumeister, som är professor i psykologi vid Florida State University. Baumesiter är en av världens ledande forskare inom områdena identitet och självuppfattning. Han och hans arbetsgrupp gick igenom enorma databaser med vetenskapliga artiklar och studier på området och gjort vad an kallar för en metaanalys. Resultatet,  som sammanställdes i en omfattande artikel, som du kan läsa nedan, visade att många av de “sanningar” som florerar runt inte har stöd i forskningen. Faktum är att självkänsla verkar ha en tämligen liten positiv inverkan på människors psykiska och sociala hälsa.

  • Hög självkänsla bidrar inte till bättre skolprestationer. Däremot verkar det vara så att bra skolprestationer bidrar till en positiv självkänsla. Ansträngningar för att öka självkänslan hos elever har inte visat sig förbättra studieresultat, utan kan snarare vara kontraproduktivt.
  • Hög självkänsla, i alla fall en viss sådan, hänger ihop med narcissism, aggressivitet och kriminalitet.
  • Hög självkänsla har enbart en marginell inverkan på prestationer i arbetslivet.
  • Självkänsla har ingen koppling till hur bra eller varaktiga våra relationer blir.
  • Personer med hög självkänsla skattar sig i högre grad som mer eftertraktade och populära, något inte stämmer överens med omgivningens uppfattning.
  • Varken låg eller hög självkänsla har någon tydlig koppling till äktenskapsproblem.
  •  Det finns lite stöd för att låg självkänsla är förknippat med antisocialt beteende förutom att personer med hög självkänsla i högre grad utsätter andra för mobbning eller är passiva åskådare till mobbning.
  • Hög självkänsla hindrar inte barn från att röka, dricka, ta droger, eller ägna sig åt sexuellt riskbeteende.

Sjävförtroende pillerFinns det då inga fördelar med att ha en hög självkänsla? Jo, Baumeister och hans arbetsgrupp hittade några saker som trots allt verkar vara förknippade med att ha en god självkänsla:

– Förmågan att fortsätta jobba på med en arbetsuppgift trots motgångar.

– Man vågar ge uttryck för avvikande åsikter inom en arbetsgrupp och att framföra kritik mot gruppens arbetssätt.

– En högre grad av lycka

– Minskad risk att drabbas av bulimi.

Men även om det tycks finnas ett samband mellan självkänsla och dessa aspekter är det fortfarande svårt att veta vad som orsakar vad, menar Baumeister. Bara för att det råder ett samband mellan två områden kan man inte dra slutsatsen att det ena orsakar det andra.

Det är viktig att påpeka att Baumeister kritiserar många av de studier som genomförts inom ämnet självkänsla, inte minst sättet man mäter självkänsla på. Här behövs bättre metoder, menar han. Vi kan dock konstatera att det inte bara är i Sverige som gemene mans kunskap om självkänsla skiljer sig rejält från forskningens, det gäller även i USA. Där som här är många övertygade om självkänslans undergörande kraft.Det är ganska förvånande med tanke på hur Bumeisters skriver i sin artikelsammanfattning:

“We have not found evidence that boosting self-esteem (by therapeutic in- terventions or school programs) causes benefits. Our findings do not support continued widespread efforts to boost self- esteem in the hope that it will by itself foster improved out- comes. In view of the heterogeneity of high self-esteem, indis- criminate praise might just as easily promote narcissism, with its less desirable consequences. Instead, we recommend using praise to boost self-esteem as a reward for socially desirable behavior and self-improvement. “

 

Vi återkommer snart med nästa artikel på temat självkänsla.

Åsa-Mia Fellinger

fellinger@renewmag.se

 

Referens:

Baumeistser, R. F., Campbell, J. D., Krueger, J. I., & Vohs, K. D. (2003). Does high self-esteem cause better performance, interpersonal success, happiness, or healthier lifestyles? Psychological Science in the Public Interest, 4(1), 1-44.

Artikeln