I dag är det dags att hylla alla pappor, lagom till fars dag har vi därför tagit fram fem boktips för fem olika typer av män. Här finns något för både den lättkränkte, han som bara läser en bok om året och pappan som gärna vill briljera med vad som står i bokhyllan.
1. För den ojämställde.
Det har talats en hel del om att föräldrar curlar för sina barn, men ingenting om hur kvinnor curlar för sina män. Sina barns pappor. Gunilla Bergensten vill sätta fart på debatten och har skrivit en ARG bok som handlar om varför kvinnor blir familjens projektledare och hur man gör när man vill säga upp sig.
Så här skriver hon i inledningen: “Efter att länge ha irriterat mig på att jag fått en roll jag varken bett om eller ens är lämpad för, började jag se mig omkring. Och jag upptäckte att jag inte var ensam. Och när jag började prata om det med andra insåg jag att ämnet inte lämnar någon oberörd. Många, framför allt män, blir provocerade. Men ännu fler, kvinnor då, förstår precis vad jag menar. Det är rätt skönt att veta att man inte är ensam om sin frustration.”
Familjens projektledare säger upp sig är en väldigt personlig bok, men den skildrar samtidigt en vardag som de flesta mammor kan känna igen sig i. Gunilla Bergensten beskriver med befriande humor sin kaotiska tillvaro. Hur hon kämpar för att hålla allt i huvudet, ständigt sliten mellan jobb och familj, och hur hon, trots att hon har en “jämställd” man, är ansvarig för familjelogistiken: studiedagar, var galonbyxorna finns, inköp av sandaler, kalasinbjudningar, presentinköp, biljettbokningar, anmälningstider, sommarlovsplanering, barnvaktsbokning, tandläkartider, picknickdagar, luciakronor och så vidare i all oändlighet.
Hon ställer också massor av relevanta frågor. Varför blir kvinnan familjens projektledare? Och varför tycks det alltid ske i samband med barnens födelse? Beror det på att det är något fel på mäns hjärnor? Eller är männen bara lata? Eller lider de helt enkelt av inlärd hjälplöshet?
Det här är en bok för alla kvinnor som älskar sina män – men som är trötta på att vara familjens projektledare. Gunilla Bergensten skriver med frustande ilska, humor och skarpsynthet om något som många “jämställda” kvinnor har skämts över att erkänna. Hon bjuder på massor av igenkännande skratt. Och det bästa av allt – hon har en lösning.
2. För den lättkränkte.
Den ständigt växande facebooksidan Vita kränkta män har inte bara på ett år fått över 40.000 följare och stor uppmärksamhet i media – den har gått från att vara ett humoristiskt sätt att belysa samhällsstrukturer till att bli något av en internetrörelse. Konceptet är enkelt, många av de som sitter på toppen av pyramiden i samhället beter sig som att det egentligen är precis tvärtom. De tycker att kvinnor inte ska få döma herrsport, ringer in bombhot mot TV4 för att det är för många invandrare i rutan och dundrar ut att det snart är rasistiskt att bo i Sverige. De tror att de är tystade, och inget ska få stoppa dem från att säga det de har att säga.
Boken innehåller de orimligaste och roligaste av de mest kränkta indignerade texter och bilder internet har att erbjuda. Vita kränkta män samlar internetknäppots motsvarighet till arga lappar i trapphus och insändare i lokaltidningen och förvandlar dem till bitande kritik och satir över samhället.
3. För den som läser högst en bok om året, kanske färre.
Annika Bengtzon är tillbaka på Kvällspressens redaktion i Stockholm efter tre år som tidningens korrespondent i Washington. Hon har återförenats med sin make, Thomas, som arbetar på justitiedepartementet med internationella säkerhetsanalyser. En eftermiddag hittas en ung småbarnsmamma död och översnöad bakom ett daghem i förorten Axelsberg i södra Stockholm. Hon är det fjärde offret på kort tid under liknande omständig-heter: kvinna, ung, mamma, knivhuggen bakifrån. På Kvällspressen anar man en seriemördare, något Annika avfärdar som vilda fantasier.
Thomas befinner sig på en konferens i Nairobi. Under en rekognoseringsresa vid somaliska gränsen kidnappas hela delegationen sju personer från olika delar av Europa.
Allt eftersom kvinnomorden i Stockholms förorter blir allt fler, och misstankarna om en seriemördare börjar ta form även hos polisen, dras Annika in i ett våldsamt kidnappningsdrama som skakar både Europa och Östafrika. Kraven från kidnapparna är omöjliga och orimliga. När kraven avvisas avrättas gisslan i delegationen, en efter en.
Du gamla, du fria är en roman om hur den gamla, fria världen bygger järnridåer mot den nya, ofria. Om hur relationer mellan människor rämnar och andra byggs upp. Om hur medierna utnyttjar den nya tekniken till att vrida verkligheten så att den passar deras deadlines. Och om hur ondskan i Stockholms förorter egentligen ser ut
4. För den som gillar att imponera med sina litteraturreferenser.
Bönderna i Paradisets län har länge levt under svåra omständigheter. Regeringen har uppmanat dem att odla vitlök, men överproduktion gör snart grödan osäljbar. Bönderna kan bara med smärta se på när skörden ruttnar på fälten under den gassande solen. Missnöjet exploderar i ett våldsamt upplopp. I den skoningslösa våg av massarresteringar som följer krossas familjer, vänner och älskande.
Vitlöksballaderna är en brutal och förgörande vacker roman, om en grupp bönders uppror mot den korrupta och maktfullkomliga kinesiska byråkratin under åttiotalet. Med sin säregna stil skapar Mo Yan en värld som flödar över av dofter, smaker och synintryck, där de allra grymmaste handlingar skildras med samma självklarhet som en älskandes smekning.
Mo Yan (pseudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Mo Yans verk har översatts till ett dussintal språk och han är i dag en av Kinas mest framstående och lästa författare. Det internationella genombrottet kom med romanen Det röda fältet (1997), som väckte sensation när den gavs ut i Kina 1987 och även har filmatiserats. Mo Yans böcker utspelar sig i ett på samma gång vackert och störande universum. I flera romaner återvänder han till sin hemtrakt på den kinesiska landsbygden, Gaomi härad, som han i Det röda fältet beskriver som »den vackraste och fulaste, vanligaste och ovanligaste, heligaste och mest depraverade, mest heroiska och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen«. Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012.
Klockan sju på morgonen den 31 oktober 2010 – just den natt när sommartid övergår i vintertid – kommer den första varningen. Stig Larsson får inte luft. Fyra veckor senare händer det igen, och han hamnar på St. Görans sjukhus. Har tiden hunnit ifatt honom? Tar det slut nu?
Impulsen att skriva – för första gången på länge – kommer samtidigt. “Hur ska jag börja? Det får börja som det blir. Jag ska inte tänka så mycket. Det behöver inte vara snyggt skrivet. Det här är någonting annat. Det här är allvar.”
Stig Larsson har skrivit en bok om sitt liv, om knark och kärlek, vänskap och arbete. I fjol kom Realism, som en signal om att han åter skriver. Nu kommer den verkligt stora återkomsten
Johanna Litsgård Lebourne