“Med en god självkänsla så förstår man att man inte kan bli omtyckt av alla”

För drygt ett år sedan disputerade Victoria Blom, som syns på bilden, i psykologi. Avhandlingen handlade om hur villkorlig självkänsla, höga prestationskrav och utbrändhet hänger ihop. Men innan vi kommer in på detta mycket intressanta ämne börjar vi med den grundläggande självkänslan. Enligt Victoria Blom etableras den ganska tidigt i livet, under de första levnadsåren. Det handlar bland annat om att bli uppmärksammad av nära och kära för den man är. Att man känner sig trygg, sedd och accepterad, att föräldrarna inte försöker att förändra en till något som man inte är. Senare i livet utmärks en god självkänsla av att man är trygg i sig själv, att man stå upp för sina känslor och vågar säga nej. Den som däremot har en dålig självkänsla försöker anpassa sig till omgivningen och säger ja för andras skull.

 

_____________________________________________

Om du vill läsa Victoria Bloms avhandling, klicka:Här

____________________________________________

Denna beskrivningen överensstämmer bland annat med den som presenteras i Psykologiguiden på nätet. Där skriver man dessutom att personer med god självkänsla hanterar svårigheter och motgångar lättare än dem med en mer negativ inställning till sig själv. En god självkänsla kan alltså liknas vid ett slags psykologiskt vaccin som gör oss mindre sårbara i livet. Den blir till en inre resurs som hjälper oss att hitta en lagom nivå när vi utvärderar oss själva och våra prestationer. Med en god självkänsla så förstår man att man inte kan bli omtyckt av alla och jämt prestera på topp. Man känner att man duger även när man har en dålig dag.

Men det är viktigt att komma ihåg att även personer med god självkänsla påverkas av andras omdömen och utvärderingar. Det är bland annat detta som gör att vi beter oss på ett socialt accepterat sätt och värnar om våra relationer till våra medmänniskor.  Få av oss vill bete oss på ett sådant sätt att vi utesluts ur gemenskapen. Att ta in och påverkas av vad andra tycker verkar alltså vara viktigt utifrån evolutionen. En låg självkänsla innebär dock i många fall en alldeles för stor känslighet inför andra omdömen.

Victoria Blom har i sin forskning fokuserat på en villkorlig självkänsla där individen försöker kompensera för en låg självkänsla med att prestera och vara duktiga. Vi pratar med andra ord om den prestationsbaserade självkänslan. Den innebär en ständig strävan efter att skaffa den självkänsla man saknar genom att hela tiden ställa höga krav på sig själv och pressa sig själv. Om och när det går bra och andra bekräftar en, känner man sig värdefull. Men om det går dåligt eller om någon framföra kritik, så rämnar självkänslan.

Victoria Blom menar att om man jämför personer med denna typ av självkänsla med personer som har hög självkänsla i kombination med att de är prestationsdrivna visar resultaten att det finns en tydlig skillnad mellan de två grupperna.

– Det blir avsevärt mer sårbart när man försöker skaffa sig självkänsla utifrån genom att vara duktig. De med hög självkänsla, som tycker det är kul att prestera och vara duktiga, blir inte alls lika sårbara.

Så alla ”duktiga flickor” riskerar inte att gå in i väggen?

– Nej, precis. De kvinnor som har hög självkänsla och gillar att prestera – vilket det ju finns många av – tillhör ingen riskgrupp.  Duktighetsivern är bara sårbar om den är kompensatorisk, det vill säga om man känner att man måste prestera för att duga. Det är en viktig distinktion som jag tycker har kommit bort i mediadebatten. Det låter ibland som om det alltid är farligt att vara duktig. Det är inte farligt att ha höga krav på sig själv men man bör vara vaksam om man alltid har svårt att säga nej, om man är mycket självkritisk och alltför perfektionistiskt lagd.

I likhet med Lennart Hallsten, se föregående artikel, menar Victoria Blom att den prestationsbaserade självkänslan till stor del kan förklaras av genetiken, men både miljön inom familjen och den utanför familjen har också betydelse.

Eftersom individer med prestationsbaserad självkänsla är så upptagna av sin strävan att skaffa självkänsla genom att vara duktiga tenderar dem att blunda för kroppens varningssignaler på för hög stress, som till exempel huvudvärk, magont, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Risken att drabbas av utbrändhet och utmattningssyndrom är därför stor. För både män och kvinnor.

– Av prestationsbaserad självkänsla, stress på jobbet och stress i privatlivet var den prestationsbaserade självkänslan den starkaste prediktorn för båda könen när det gäller utbrändhet. Den prestationsbaserade självkänslan förstärks också av exempelvis rollkonflikter, otydliga krav och hög arbetsbelastning hemma och på arbetet.

Men det finns alltså könsskillnader. Prestationsbaserad självkänsla är vanligare hos kvinnor. Och sambandet mellan denna typ av självkänsla och utbrändhet är starkare för kvinnor.

– Jag har funderat på hur man ska tolka detta, berättar Victoria Blom. Det kan handla om samhällets normer, att mäns arbete värderas högre än kvinnors, därför överpresterar kvinnor för att duga. Detta kommer fram genom andra studier som jag är involverad i. Men sedan kan det också handla om förväntningar. Kvinnor förväntas att vara duktiga. Och det är kanske inte lika accepterat att en kvinna drar gränser och säger nej.

Vad kan man göra om man lider av en prestationsbaserad självkänsla, vilken typ av behandling fungerar?  

– Man kan med exempelvis KBT arbeta med beteendeuttrycken för den prestationsbaserade självkänsla. Man lär sig säga nej och att sänka på kontroll- och prestationsbehoven. Och så stärker man självkänslan. Sedan är det viktigt att arbeta på en övergripande nivå. En av mina studier visar att det har mycket att göra med i vilken miljö man vistas i.  Befinner man sig i en miljö som är väldigt prestationsinriktad så förstärker man risken att drabbas av utbrändhet.

 

Åsa-Mia Fellinger

fellinger@renewmag.se