Mordet på 26-åriga Fadime Sahindal år 2002 väckte på allvar frågan om våld i hederns namn i Sverige. Trots det stiger siffran över utsatta ungdomar, mest tjejer. Fler än 100 000 ungdomar uppskattas vara utsatta och deras liv och frihet är därmed begränsade, enligt en rapport av regeringens utredare Carin Götblad i juni 2014. Detta är en ökning med ca 30 000 ungdomar sedan tidigare undersökningar.

– Trots att politiker och myndigheter sedan länge känt till att tjejer och kvinnor i Sverige dagligen utsätts för våld och kränkningar i hederns namn, misslyckas de ändå med att stoppa våldet, säger Roks ordförande Zozan Inci.

Ett av de stora problemen är att man fortfarande inte är överens om hur man ska definiera våld i hederns namn. Många vill skylla på religion, kultur och etnicitet som isolerade faktorer.

– Vi på Roks tar kraftfullt avstånd från detta synsätt. Det finns bara en enda kultur som är orsaken, och det är den patriarkala kulturen som är spridd över hela världen. Att peka ut en viss grupp ökar bara polariseringen och rasismen istället för att hitta konstruktiva lösningar, säger Zozan Inci.

Ett annat problem är att det saknas handlingsplaner för de tjejer och kvinnor som utsätts för våld och kränkningar i hederns namn.

– Socialtjänsten och andra myndigheter erbjuder inte stöd och hjälp på lång sikt, därmed misslyckas man med sitt uppdrag. Efter att tjejer och kvinnor lämnar de skyddade boenden som de flytt till, lämnas de ensamma att bygga upp livet efter uppbrottet från familjen. Det är oacceptabelt. Praktiska och sociala behov måste säkras, annars är risken överhängande att tjejerna och kvinnorna återvänder hem för att ensamheten blir för stor.

Även utbildning av myndighetspersoner och andra yrkesverksamma som möter dessa tjejer och kvinnor är extremt viktig säger hon, och där brister kunskapen fortfarande. Det har stor betydelse i bemötandet och kan vara helt avgörande vad gäller deras liv och framtid. Förlorar tjejerna och kvinnorna tilliten till myndigheterna, finns en stor risk att de inte alls söker hjälp eller väljer att återvända till dem som utsatt dem för våld.

Onsdagen 10 februari lanserar Roks sitt fokusår ”Våld i hederns namn” genom att arrangera en paneldebatt med bla jämställdhetsminister Åsa Regnér, advokat Elisabeth Massi Fritz och Roks ordförande Zozan Inci. De premiärvisar samtidigt sin nya film, ”Jag har förlorat dom alla”.

 

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är den enda riksorganisationen i Sverige som jobbar bara för och med kvinno- och tjejjourer. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden med omkring 100 medlemsjourer som ger stöd och skydd åt kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, samt åt kvinnor i lesbiska relationer.  Roks uppgift är att tillvarata jourernas gemensamma intressen och stötta dem i deras viktiga arbete. Roks har även ett opinionsbildande syfte och arbetar utåtriktat med att synliggöra den verklighet som våra jourer möter.