Ledarskap är beteende, inte goda intentioner

När det gäller ledarskap kan goda intentioner sakna betydelse – beteenden och dess konsekvenser är det som räknas. Maria Fors Brandebos avhandling i psykologi behandlar det komplexa begreppet tillit och hur det skapas i den militära världen.

Nyligen disputerade Maria Fors Brandebo vid Karlstads universitet. Hennes fokus är ledarskapsutveckling och att förbättra denna. Genom att undersöka hur tillit skapas hoppas hon kunna bidra med förutsättningar för ledare att samverka med sina underställda på ett bättre vis, såväl inom det militära som det civila livet. Maria Fors Brandebo är knuten till Försvarshögskolans Ledarskapscentrum i Karlstad och avhandlingen består av fyra artiklar. Här undersöker hon vilka faktorer som militär personal anser bidrar till tillit och hur involvering i allvarliga incidenter påverkar utvecklingen av tillit.

Destruktivt ledarskap
För sin forskning kring det hon kallar destruktivt ledarskap har Maria Fors Brandebo genom åren fått mycket uppmärksamhet. Hon och kollegorna har kunnat visa att bilden av en destruktiv chef som en psykopat, någon som är aggressiv eller som ständigt kritiserar, inte är hela sanningen. Den hyggliga chefen som vill allas väl kan också vara destruktiv, liksom den som är lite passiv och frånvarande – eller den populära chefen.

– Det handlar inte om intentioner utan om faktiskt beteende, och då hjälper alltså inte goda avsikter, säger Maria Fors Brandebo.

wyn7tu2nfhhrwwx1g80o

Maria Fors Brandebos

Hennes studier, liksom civila motsvarigheter, visar att det ofta är det passiva ledarskapet som får de mest destruktiva konsekvenserna för både enskilda medarbetare men även för organisationen. Ett ledarskapsbeteende som kan orsakas av stress och hög arbetsbelastning. Ett problem många organisationer brottas med i dag.

Hur tillit skapas
Fokus i Maria Fors Brandebos avhandling ligger på beteenden, inte på personlighet.

– Tillit är ett otroligt komplext område och det är svårt att vara konkret. I avhandlingen beskriver jag bland annat vilka beteenden som skapar tillit. Det sker i ett komplext samspel mellan den anställde och allt denne har med sig, chefen samt sammanhanget de verkar i. Detta är kärnan i avhandlingen, säger hon och fortsätter:

– Att känna tillit är att uppleva en positiv förväntan på en persons intentioner och beteende. I strid blir det en viktig resurs, men resultaten går även utmärkt att översätta till en civil kontext. Mycket av det militära ledarskapet byggs upp hemma i Sverige och då är det i många fall samma mekanismer som påverkar tilliten som det är för chefer i en civil organisation.

Goda resultat
Utveckligen av mätinstrumentet Destrudo-L har varit en viktig del av avhandlingen. Genom att använda Destrudo-L i kombination med mätinstrument för Utvecklande Ledarskap – ULL – (utvecklat av Försvarshögskolan) kan man förklara upp till 70 procent av tillit till den närmsta chefen.

– Att vi med hjälp av två instrument som tagits fram på Försvarshögskolan kan förklara 70 procent är väldigt bra. Inom beteendevetenskapen kan man få vara nöjd med att förklara 20 – 30 procent av ett fenomen, säger Maria Fors Brandebo. Dessa två instrument tillsammans kan ge chefer en mycket god bild av vilka beteenden som påverkar tilliten från deras underställda. En god hjälp vid ledarutveckling.

För mer information kontakta Maria Fors Brandebo på 070- 870 76 45.

Läs hela avhandlingen här

2017-03-13T11:50:28+00:00