Stressmätare hjälper MS-patienter må bättre

Stress försvårar ofta symtomen för personer som lider av MS, multipel skleros. En projektgrupp från Stockholm har tagit fram en stressmätare som kan hjälpa patienterna på både kort och lång sikt.

– Hittills har det inte funnits något verktyg för MS-patienter som hjälper dem hantera sin stress i vardagen – ett instrument som objektivt visar vilken typ av beteende som är bra för dem, säger Dina Titkova från Biosync Technology, företaget som tagit fram en prototyp för ett bärbart biofeedback-system.

MS, multipel skleros, är en gåtfull sjukdom med symtom som fluktuerar kraftigt på ett sätt som kan vara svårt att förutsäga. Dock vet man att stress i olika former har en avgörande påverkan på förloppet och kan utlösa så kallade skov där patientens tillstånd förvärras. Därför efterlyser många patienter stöd och metoder för bättre stresshantering.

BIO-X projektets system är uppbyggt kring en bärbar stress-sensor som mäter hudens konduktivitet, det vill säga den elektriska ledningsförmågan. Sensorn är kopplad till en mobilapp, en webbapp och ett molnbaserat IT-system. Med hjälp av ett interaktivt gränssnitt kan patienten lära sig i vilka sociala och praktiska situationer som stressnivåerna ökar – något som gör systemet effektivt på två sätt. Dels får patienten hjälp att hålla nere stressen i stunden. Dels lär patienten sig mer om sig själv och vad som triggar stressen. Allt detta leder förhoppningsvis till ett gynnsammare sjukdomsförlopp på lång sikt.

Framtida möjligheter till datainsamling

Förutom Biosync Technology omfattar projektgruppen representanter från KTH, Karolinska Universitetssjukhuset och läkemedelsjätten Merck som är mycket intresserad av metoder som kompletterar den medicinska behandlingen av MS.

– Min vision för vårt biofeedback-system är att det inte bara kan bli ett verktyg för MS-patienter, utan även bli användbart i framtiden för andra sjukdomstillstånd som till exempel IBS (känslig tarm), depression eller kronisk smärta, säger Dina Titkova från Biosync Technology. Hon är biomedicinsk ingenjör som har studerat både i Moskva och Stockholm.

Möten med fokusgrupper från Neuroförbundet har varit en viktig sporre i arbetet.
– Det var efter ett sådant möte förra året som jag och projektledare Björn de Jounge sa till varandra att ”vi måste bara genomföra det här!”, säger Dina Titkova.

Projektgruppen kommer nu att genomföra förstudier för att få mer kunskap om hur biofeedback-systemet påverkar MS-patienters hälsa. Men det kanske allra mest spännande med systemet ligger en bit in i framtiden, när man utnyttjar det som ett gränssnitt mellan patient och behandlande läkare. Projektkollegan Katharina Fink, neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, hyser stora förhoppningar:

– De riktigt stora möjligheterna kommer när vi kan använda systemet för att samla in data och därigenom utveckla ett bättre samarbete med patienten. Sådana data kommer att utgöra ett viktigt beslutstöd för behandlingen!

 

En gåtfull sjukdom

MS – multipel skleros – är en sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Den kännetecknas av en långsam inflammatorisk process i nervvävnaden som ger skador och ärrbildning; detta påverkar framför allt myelinet, det vill säga den fettrika vävnad som omger nervcellerna. Resultatet blir att nervöverföringen påverkas vilket ger både sensoriska och motoriska störningar. Typiska symtom är känselrubbningar, muskelsvaghet, balansproblem och synbesvär.

Sjukdomens förlopp varierar kraftigt och uppträder ofta i så kallade skov där patientens tillstånd förvärras. Stress har en stark inverkan på symtomen och kan utlösa skov. MS kan inte botas men besvären kan lindras av läkemedel som dämpar inflammationen i centrala nervsystemet.

 

2017-03-13T11:50:31+00:00