Spelintelligens i lagsport kan läras in

Nya teorier om spelintelligens kan komma att få stora betydelser för lagsporter i framtiden. Spelintelligens är inte nödvändigtvis en medfödd egenskap utan något man kan lära sig, enligt författarna som ligger bakom artikeln ”Game Intelligence in Team Sports”. Beviset förkroppsligas av medförfattare Nicklas Lidström.

Med hjälp av matematisk statistik kan både enskilda spelare och lag lära sig prioritera i spelsituationer och på så sätt förbättra sin effektivitet. De skulle kunna räkna ut hur de borde agera i varje given situation under match och därigenom förbättra sina resultat – oberoende av sina fysiska förutsättningar.

Det visar forskning gjord vid Chalmers och Göteborgs universitet. Onsdag kväll publicerades resultaten i artikeln ”Game Intelligence in Team Sports” i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Författare Carl Lindberg, adjungerad professor vid Chalmers, och hans tidigare doktorand Jan Lennartsson studerade förre NHL-spelaren Nicklas Lidström noga under spel i ett försök att utveckla en matematisk teori om spelintelligens inom lagsporter – i det här fallet ishockey. Centralt för deras teori var tanken att varje spelsituation bör värderas utifrån sin potential – det vill säga sannolikheten för att det egna laget gör nästa mål, minus sannolikheten för att motståndarna gör nästa mål – och att motståndarnas bästa alternativ sen förhindras.

De hörde av sig till Lidström med sina resultat. Det visade sig att hans tankar om hur man bör spela stämde med deras teori.

Spelintelligens med hjälp av matematisk statistik
Lidström – kanske ishockeyvärldens bäste back någonsin – har länge varit känd för att ha ”det lilla extra” som får honom att sticka ut i jämförelse med andra. Utmärkta spelare får ofta beröm för hur väl de läser spelet. Men i sin artikel ”Game Intelligence in Team Sports”, försöker Lindberg och Lennartsson visa att det inte bara är gener som gjorde Lidström bra – utan statistik. Och den levande ishockeylegenden håller med.

Lidström bekräftar att han som aktiv spelare alltid försökte positionera sig så oddsen skulle vara till hans fördel. Han analyserade konsekvent situationer när de inträffade under match, och lärde sig när man ska göra dragningar, när man ska attackera och när man ska avvakta.

På rätt plats att göra rätt saker
I artikeln beskriver de sätt att räkna ut om visst agerande från spelare under en match kommer att bära frukt eller inte. Idén kom när Carl Lindberg började spela back i ett veteranhockeylag. Hur skulle han tänka för att bli en bättre spelare? Kunde han på något sätt kombinera kunskap om spelet med matematik och statistik för att förbättra sina chanser att lyckas på rinken? Ambitionen var att hitta vetenskapliga principer för hur man agerar bäst i varje givet läge – och inte bara ”kämpa för att vinna varje situation”.

Efter att ha studerat Lidströms spel blev det uppenbart för Lindberg att Lidström inte var särskilt stor, varken extremt stark eller radikalt snabbt. Men han utsågs ofta till ”bästa spelare” – eftersom han alltid var på rätt plats och gjorde rätt saker.

Statistik och spelteori i dynamiska spelsituationer
I artikeln påpekar Lidström att han använde en uppsättning principer när han analyserade hur bör spela i vissa spelsituationer. Han förlitade sig inte bara på sin expertis och sina färdigheter, utan också på insikten att om han försökte förhindra motståndarnas bästa alternativ skulle det statistiskt ge honom en fördel. Jämfört med andra spelare föredrog han oftare att avvakta istället för att vara först på pucken, han passade oftare pucken tidigt och undvek oftare att göra dragningar när han utgjorde sista försvarslinjen.

Dessutom försökte han oftare skapa mer utrymme åt sig själv i en-mot-en-situationer, som uppstötande back, och därmed förbättra sina chanser genom att sticka ut klubban mot sin attackerande forward. I två-mot-en-situationer förlitade han sig på en försvarsstrategi som skilde sig från de flesta andra spelares strategier; när de flesta backar beslutade sig för att släppa den icke puckförande för att gå på puckföraren släppte Lidström aldrig den andre motståndaren ur sikte, utifrån insikten att passningsalternativet statistiskt borde vara hans vassaste drag.

Eftersom den mesta sportstatistik tenderar att fokusera på hur saker och ting är nu, vid en viss tidpunkt, fokuserar ”Game Intelligence in Team Sports” på hur saker och ting kan förbättras i framtiden. Idén bakom artikeln är enkel – men resultaten är det inte. Studier av statistik och spelteori i dynamiska spelsituationer är ett helt nytt område – ett område som är lovande för utvecklingen inom lagsporter framåt.

2017-03-13T11:50:36+00:00