En ny familj av bakterier som är vanliga hos malariamyggor har upptäckts av forskare vid SLU, Uppsala universitet och två utländska universitet. Nu görs försök att utnyttja dessa bakterier i kampen mot malaria.  

En helt ny bakteriefamilj, som hittills bara har hittats tillsammans med sjukdomsspridande myggor, beskrivs i det senaste numret av International Journal of Systematic and Evolutionary Microbiology den facktidskrift där alla nya bakteriearter måste godkännas. Att en ny familj hittats i denna del av bakteriernas släktträd är mycket ovanligt – det har bara skett en gång tidigare under de senaste 50 åren. Bakom upptäckten står forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet samt kollegor i Tyskland och Österrike.

Bakteriefamiljen Thorselliaceae liksom släktet Thorsellia är uppkallade efter docent Walborg Thorsell – en legendarisk myggforskare som påbörjade sin forskning på 1970-talet och sedan under flera decennier forskade på myggor och myggmedel vid Försvarets forskningsanstalt. Syftet var då att ta fram medel mot malariamyggor och svenska myggor, för användning av svenska soldater i krigstid.

– När vi påträffade den första arten av Thorsellia i en kenyansk malariamygga och tog beslutet att uppkalla den unika bakterien efter Thorsell, så visste vi inte att den skulle visa sig vara så vanlig hos myggor, säger Olle Terenius, forskare vid SLU:s institution för ekologi. Så här i efterhand kan vi konstatera att det var ett lyckokast.

Upptäckten av den nya bakteriefamiljen är starkt kopplad till forskning om de myggor som sprider malariaparasiter, och om olika sätt att bekämpa denna sjukdom. Malariamyggor lägger sina ägg i vatten där mygglarverna äter bakterier från den tunna film som finns på vattenytan. Den första Thorsellia-art som forskargruppen analyserade kom alltså från malariamyggor i Kenya, där de förekom i stort antal. Nu har olika arter av släktet Thorsellia hittats hos malariamyggor i flera länder i Afrika, i Indien, Iran och Brasilien, men också hos myggor som sprider virus i USA. Detta tyder på att Thorsellia har utvecklats tillsammans med sjukdomsspridande myggor under mycket lång tid och att det kan ha uppkommit egenskaper hos bakterierna som underlättar deras liv i myggorna.

– Det är spännande att dessa bakterier hittills bara har hittats hos sjukdomsspridande myggor och i deras kläckningsvatten, säger Olle Terenius. Vi och andra forskargrupper försöker nu förstå hur samspelet mellan Thorsellia och myggorna fungerar. Bland annat verkar Thorsellia ha egenskaper som gör att de klarar av att överleva i mygglarvens tarm och att de lätt plockas upp när larverna äter.

Upptäckten av de nya bakterierna har banat väg för forskning om möjligheten att utnyttja bakterierna för bekämpning av de malariaparasiter som också kan finnas i myggorna.

– Vi letar efter bakterier som lever i myggans tarm och som tillväxer snabbt när myggan nyss har sugit blod. Tanken är genetiskt förändra dessa bakterier så att de bildar ett ämne som slår ut malariaparasiter, säger Sebastian Håkansson, forskare vid SLU:s institution för mikrobiologi. Genom att använda oss av bakterier som har en stark koppling till malariamyggor, minskar vi risken för att de förändrade bakterierna hamnar på fel plats i naturen.

Bildtext: Thorsellia anophelis. Foto: Rita Monson (University of Cambridge) i samarbete med Louise Nilsson (SLU) / Wikipedia