Psykologiska verktyg populära i dagens arbetsliv

Psykologiska verktyg har idag blivit en viktig komponent i organisationsstyrningen. Genom att tillägna sig enkla psykologiska metoder och tekniker kan allt fler anställda vara med och ta ansvar för hur arbetet i praktiken gestaltar sig. En ny avhandling i Socialantropologi från Stockholms universitet beskriver självhjälpspsykologins inflytande på dagens arbetsliv och samhälle.

I dagens arbetsliv har självreglering blivit ett viktigt tema.  Arbetslivets omgestaltning mot mer av nätverksorganisationer har inneburit att individer och grupper i hög grad förutsätts kunna styra sig själva och sitt arbete. Olika psykologiska självhjälpsmetoder – alltså ”psykologiska verktyg” – har blivit ett sätt att åstadkomma denna typ av styrning. Genom att tillägna sig dessa verktyg blir de anställda ett slags amatörspykologer eller lekmannaterapeuter med en rudimentär men användbar psykologisk verktygslåda.

– Min studie visar att arbetslivet genomgått en terapeutisering. De psykologiska självhjälpsverktyg som idag blivit vanliga i arbetslivet syftar till att samtidigt skapa både välmående och effektivitet. Genom att på så vis synkronisera individens och organisationens mål föreställs individernas engagemang i arbetet öka, säger Hans Tunestad på Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Avhandlingen undersöker hur utbildningsinsatser i olika arbetsrelaterade sfärer – som skolan, managementkurser och rehabilitering, men även massmedia – producerar och reproducerar terapeutiska styrningstekniker.  De som tar del av någon av dessa utbildningsinsatser får möjlighet att lära sig interagera och reflektera med hjälp av enkla och tillämpbara psykologiska metoder och tekniker, vilka bygger på begrepp som känslor, ansvar, självkännedom och personlig utveckling.

Det som traditionellt ansetts vara privat, till exempel känslor, blir här en viktig del av arbetslivet. Men eftersom arbetslivet präglas av en produktivitetsaspekt kommer också det ”privata” att här ses från det perspektivet. I arbetet blir det viktigt att kunna styra sig själv och sitt ”inre” på ett produktivt sätt – till exempel genom att lära sig tekniker för känslohantering, effektiv kommunikation och gruppsamverkan. Samtidigt är dessa olika tekniker också användbara i privatlivet, som då tenderar att få en mer arbetsinriktad prägel. Arbetet med sig själv utvecklas därmed mot att bli en slags sysselsättning man aldrig riktigt kan ta ledigt ifrån.

– Den typ av psykologisk hjälp till självhjälp som vi idag kan se i arbetslivet kan också kopplas till den informationstekniska utvecklingen. Både digitala teknologier och psykologisk självhjälp använder sig av samma former för att hantera information, alltså manualer eller algortimer och feedback, säger Hans Tunestad.

Avhandlingen visar att denna överensstämmelse inte är så märklig eftersom både samhällets datorisering och dagens självhjälppsykologi i hög grad härstammar ur den cybernetiska forskning och utveckling som bedrevs under och efter andra världskriget.

Avhandlingens namn
The Therapeutization of Work: The Psychological Toolbox as Rationalization Device during the Third Industrial Revolution in Sweden

___________________________________________________________

För ytterligare information 
Hans Tunestad, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0708-31 98 85, e-post hans.tunestad@socant.su.se

2017-03-13T11:50:48+00:00