I våras sändes programmet: När antibiotikan slutar fungera i Vetandets värld, Sveriges Radio,  producerat av vetenskapsjournalisten Michael Borgert. Tidigare i år kom också larmrapporten från WHO där de bekräftade att antalet fall av resistens mot antibiotika har nått alarmerande nivåer i många delar av världen

Vi frågar Michael hur oroliga vi behöver vara i den här delen av världen och hur stor är risken för den som sällan använder antibiotika att drabbas.

 

Här hittar du programmet:  sverigesradio.se/vetenskap

 

Hur oroliga har vi anledning att vara i  den här delen av världen?
–  I Sverige är vi förhållandevis förskonade från allvarliga problem med antibiotikaresistens. Internationellt sett så ligger vi faktiskt väldigt bra till. Det är värre i vissa länder i södra Europa och går man utanför Europas gränser så är inte minst Indien ett land som har enorma problem med en rad olika resistenta bakterier, TBC-bakterier till exempel. Där skördar dessa infektioner många liv. I Sverige är det mycket ovanligt att man dör till följd av en infektion från resistenta bakterier.
Om jag inte tillhör gruppen som använder antibiotika mycket, blir jag fortfarande drabbad?

– Använder man själv mycket antibiotika under lång tid så finns det en risk att antibiotikakänsliga bakterier slås ut och att då deras resistenta “kusiner” kan frodas. Konkurrensen från de känsliga bakterierna har då blivit mycket mindre. Det finns också en något ökad risk att smittas av antibiotikaresistenta bakterier på platser där mycket antibiotika används, såsom sjukhus. Trots säkerhetsrutiner och strikt hygien är det i praktiken omöjligt att bli av med alla skadliga bakterier som cirkulerar. Dessutom kan man smittas av resistenta bakterier då man är ute och reser, genom mat man äter och miljöer som inte alltid är så rena, såsom offentliga toaletter osv. Nu är det ingen katastrof att smittas av resistenta bakterier. De flesta av oss har nog lite resistenta bakterier i kroppen, men en frisk kropp är bra på att trycka undan dem och till och med göra sig av med dem. Större risk är det om man är sjuk eller försvagad av någon annan anledning. Då ökar risken för att resistenta bakterier blir ett problem.

 

800px-Antibiotic_sensitvity_and_resistanceVad gör man inom forskningen för att dämpa utvecklingen?

– När man pratar om resistenta bakterier så ska man komma ihåg att det finns en stor variation hur resistenta olika bakterier är för de antibiotikaläkemedel som finns. Många resistenta bakterier är motståndskraftiga mot de vanliga läkemedel som läkarna först och främst vill använda, men då finns det oftast annan antibiotika man kan använda istället. Problemet kan då vara att behandlingarna blir besvärligare, tar längre tid, blir dyrare och kan skapa andra problem hos patienten, som jobbiga biverkningar. Vissa resistenta bakterier är dock väldigt resistenta, det vill säga få antibiotika biter på dem. Ibland, men det är än så länge ovanligt, finns det inget antibiotikum kvar som är effektivt mot bakterien.

Och vad gör då forskarna? Många forskarlag runt om i världen, även här i Sverige, arbetar med att ta fram nya läkemedel som på olika sätt kan slå ut bakterier eller slå ut bakteriernas förmåga att ställa till med skada. Man försöker hitta nya strategier, och det behövs. Gamla tankesätt räcker inte längre till för att få fram nya antibiotika. Men den stora nya revolutionerande upptäckten väntar vi fortfarande på.

Det är en kapplöpning, där bakteriernas starkaste fördel är att de delar på sig och därmed också förändras extremt ofta. Nya bakterier “föds” där några i de nya generationerna slumpmässigt kan ha fått egenskaper som gör dem mer motståndskraftiga mot våra befintliga läkemedel. Om det sker där det samtidigt används mycket antibiotika så är det dessa nya motståndskraftiga avkommor som har bäst chans att överleva och frodas.

Så därför, vid sidan om forskningen, är det bästa vapnet mot ökade problem med antibiotikaresistens något så till synes enkelt, nästan banalt, som att se till att antibiotika inte används i onödan och att det används på rätt sätt. Och så god hygien, både på sjukhus och i vårt vanliga liv, för att minska risken för att bakterier sprids.
Vad kan jag göra själv?
–  Man behöver som sagt inte vara så orolig här i Sverige. Många av råden är desamma som för vanliga ickeresistenta bakterier. Tänk på hygienen. Handsprit är inte så dumt då man är eller har varit i offentliga miljöer där bakterier kan spridas. Det gäller ju inte bara resistenta bakterier. Var extra försiktig då du är ute och reser i länder där hygienen kanske inte alltid är lika god som den du är van vid. Bakterier kommer ofta in i kroppen via munnen då man äter eller då man stoppar fingrar i munnen, eller via små sår, så var extra uppmärksam på det.
När det gäller antibiotika, så lyssna på läkaren, ta inte antibiotika i onödan. Har man exempelvis en virussjukdom så kan man trycka i sig hur mycket antibiotika som helst utan att det gör någon nytta. Tvärt om. Men om man väl tar en antibiotikakur, fullfölj den. Avbryt inte halvvägs in. Annars ökar risken för att de bakterier som var mer motståndskraftiga än de andra överlever behandlingen.
Sen slutligen, försök hålla dig frisk och hälsosam i övrigt. Då har du en kropp som bättre kan trycka undan farliga bakterier, både känsliga och motståndskraftiga. Rökare löper till exempel större risk att drabbas än icke-rökare.

Lyssna på WHO:s presskonferens (extern länk)

Johanna Litsgård Lebourne

Twitter: @litsgaard