Mer än hälften av alla svenskar äter semla på fettisdagen

Den 4 mars infaller årets fettisdag, en dag på året som många längtar efter. I år har branschen undersökt hur många som äter semlor, och fler än hälften av svenskarna äter en semla på fettisdagen. Många blir bjudna av arbetsgivaren, men det skiljer sig bland olika typer av organisationer.

En undersökning som branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer låtit undersöknings-företaget GfK genomföra visar att: 54 % av svenskarna njuter av en semla på fettisdagen.

Det innebär uppskattningsvis att det kommer ätas över 5 miljoner semlor bara på fettisdagen den 4 mars.

– Semlan är en typisk svensk företeelse med lång tradition.Det är fantastiskt att se hur vi svenskar går man ur huse för att köpa semlor på fettisdagen. Landets bagerier och konditorier arbetar för högtryck och sätter in alla resurser de har för att så många som möjligt ska kunna få tag i en äkta semla på denna unika dag. Det är det enkla i kombinationen av kardemummabullen, mandelmassan och grädden som tillsammans ger den goda smaken och den härliga semlan, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.

Fler företag bjuder sin personal på semla – 1,6 miljoner svenskar bjuds på semla på fettisdagen
Många arbetsgivare ser semlan som ett bra sätt att visa personalen sin uppskattning. En fråga till respondenterna i undersökningen var om de blivit bjudna av sin arbetsgivare på semla under fettisdagen 2013. Det intressanta resultatet, visar att alla ”semmelälskare” bör välja Landstingen som arbetsgivare, eftersom hela 41 % av de anställda där blev bjudna på semla. Värre är det i landets kommuner, där enbart 19 % av de anställda blev bjudna på semla medan så många som 34% av personalen i privata företag fick njuta av en semla på fettisdagen. 1,6 miljoner svenskar får under fettisdagen en semla som arbetsgivaren bjuder på.

Fakta om undersökningen:
935 personer i GfK:s Konsumentpaneler svarade på frågan: ”Åt du någon semla på fettisdagen?”. Undersökningen genomfördes i månadsskiftet februari/mars 2013, dvs efter fettisdagen.

Läs också:

Här bakas Stockholms bästa semlor

Fakta semlor

  • Semla, hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle är alla namn på samma bakverk, om möjligt med något olika utförande och lokal förankring
  • Semlorna har anor från tiden långt innan kristendomen kom till Sverige men blev så småningom förknippade med fastan mellan jul och påsk
  • Semlan nämns i Gustav Vasas bibel från 1541
  • Semlan var från början en slät bulle, men har utvecklats successivt. Den senaste detaljen är den vispade grädden som tillkom på 1930-talet
  • Fettisdagen, 7 veckor innan påsk, var från början startskottet för semmelsäsongen, numera säljs semlor hela vägen från annandag jul fram till påsk
  • På fettisdagen äter 54 % av svenskarna en semla
  • Drygt 40 miljoner semlor säljs i Sverige varje år
  • Den svenske kungen Adolf Fredrik dog den 12 februari 1771 efter att ha förätit sig på (bland annat) semlor

Semlan, från okryddat bröd till älskat bakverk
Semlan är en svensk klassiker som har långa anor och nämns t ex i Gustav Vasas bibel från år 1541. Fram till mitten av förra seklet bjöd traditionen att årets första semla åts på fettisdagen. Därefter njöt man endast av semlor på tisdagar under fastan, som varade under sju veckor fram till påsk. Den traditionen har förändrats och idag tillverkas och säljs semlor numera varje dag från jul till påsk. Ordet semla kommer från latinets similia som betyder vetemjöl och har historiskt används för att benämna ett bakverk ”skapat av finaste vetemjöl”. Från början bakades semlan som ett okryddat vetebröd, men har under århundraden förändrats och utvecklas med såväl kryddor (kardemumma) som grädde och mandelmassa. Idag är semlan ett älskat bakverk hos Sveriges befolkning.

Mer information om semlans historia finns på http://bageri.se/aktuellt/nyheter/semlans-historia/

2017-03-13T11:50:53+00:00