Det finns många myter om mänskligt beteende och psykologi. Myterna är vitt spridda och framstår i mångas ögon som sanningar. Saken blir inte bättre av att de sprids av karismatiska föredragshållare och coacher samt basuneras ut i självhjälpsböcker. I Della Salas bok, Mind Myths: Exploring popular assumptions about the mind and brain från 1999 finns en rad sådana myter presenterade och granskade. Här kommer ett axplock.
Myt 1: Vi utnyttjar endast 10-15 % av hjärnans kapacitet
Denna myt kan leda till en tro på att man med hjälp av diverse mentala träningstekniker kan lära sig att utnyttja hjärnans dolda resurser. Myten är lockande och det enda problemet är att den är fel. Vi använder hela vår hjärnas kapacitet, enligt Della Sala.
Vi använder den kanske inte alltid på bästa sätt, men det är alltså en myt att vi har en outnyttjad resurs på 85-90 % i våra hjärnor. Elektromagnetisk stimulering av hjärnan under neurokirurgi har inte lett till några upptäckter av ”vilande” eller icke-utnyttjade delar av hjärnan.
Vad eller vem skapade denna myt? Ett spår leder ett sekel tillbaka och psykologen William James, som en gång skrev att han tvivlade på att medelsnittsmänniskan utnyttjade mer än 10 % av sin intellektuella förmåga. Detta uttalande har genom åren förvanskats till ”10 % av vår hjärnkapacitet”. En annan bidragande faktor till myten är begreppet ”silent cortex” som förr användes av hjärnforskarna. Det var lätt att associera ”silent cortex” till en outnyttjad kapacitet i hjärnan trots att området, som numera kallas för “association cortex”, är mycket viktigt för vårt språk och abstrakta tänkande.
Myt 2: Hjärnan förstår inte ordet ”inte”
Om du som läsare lyckats förstå ovanstående textrad så har du redan insett det orimliga i denna myt. Ordet ”inte” innehar inte någon magisk kraft som gör det särskilt svårt att begripa. Vad det egentligen handlar om är att vi under stress och hög mental belastning tycks ha svårt att tränga undan negativa tankar. En teknik som ofta rekommenderas för att ta kontroll över sina tankar är tankestopp. Den syftar till att få ett hastigt stopp på den negativa tankebanan och sedan ersätta den med en mer positiv tanke. Problemet är att automatiska tankeprocesser, under stress, segrar över sådana medvetna kontrollstrategier. Fenomenet kallas ironiska processer och har studerats i en rad olika situationer under en rad olika förhållanden. Det ”ironiska” ligger just i att våra försök att kontrollera tankarna leder till motsatt effekt – det gör de oönskade tankarna ännu starkare.
Myt 3: positiva affirmationer kan förbättra vår självkänsla
Ett vanligt tips i självhjälpsböcker för att förbättra självkänslan är att använda affirmationer, dvs upprepa positiva tankar om sig själv, typ ”Jag är bra” eller ”Jag är värdefull”. Tillhör du en av dem som fått detta tips? Ödsla ingen energi på det! Affirmationer är nämligen, enligt Della Sala, rena humbugen. Det kan snarare vara så att det gör skada för en del individer. I värsta fall kan det leda till försämrad självkänsla eftersom man känner att inte heller denna metod fungerade.
Trosuppfattningen att positiva tankar leder till bättre självförtroende och att det i sin tur leder till bättre prestation stämmer helt enkelt inte. Snarare gäller det motsatta – bra prestationer leder till bättre självförtroende och positiva tankar. Om vi vill träna upp vårt självförtroende inom ett område är det bästa sättet att arbeta mot konkreta mål och delmål med gradvis ökande svårighetsgrad och att dokumentera de framsteg som görs.
Myt 4: Hjärnan kan inte skilja på fantasi och verklighet
En vanlig myt är att hjärnan inte kan skilja på verklighet och fantasi. Detta skulle innebära att mental träning har samma effekt på prestationer som vanlig träning. Detta stämmer inte, enligt forskningen. Vanlig träning har signifikant bättre effekt på prestationsförmågan än till exempel visualiseringsträning. Och vanlig träning är bättre än kombinationen visualiseringsträning och faktisk träning. Den enda gång som visualiseringsträning har mer effekt än att inte träna alls, och därför i vissa situationer vara befogad, är till exempel då man är skadad och inte kan träna eller då träningen är farlig.
Myt 5: Höger hjärnhalva är logisk, medan vänster är kreativ
Denna myt säger oss att den högra hjärnhalvan står för kreativitet och artisteri, och den vänstra för det logiska tänkandet. Träning av höger hjärnhalva kan alltså ske genom att till exempel försöka lösa olika former av tankenötter. Det finns två problem med detta resonemang. För det första så har neuropsykologerna för länge sedan övergett denna indelning av hjärnan. Även simpla motoriska och mentala operationer aktiverar områden över bägge hjärnhalvorna. För det andra så finns det inget stöd för att tankenötter skulle ha någon effekt på prestationsförmågan. Detta innebär att den bästa träningen är den som har strukturella likheter med det man ska utföra på tävling. Övar vi in tankenötter så lär vi oss att lösa tankenötter, men inte på att spela boll, simma, eller åka skidor. Bruket av tankenötter är således meningslöst för prestationsförmågan. Vad minnesforskningen visar är att den bästa träningen är den liknar den aktivitet som vi vill bli bättre på.
Myt 6: Det är bättre att uttrycka sin ilska än att hålla tillbaka den.
Om du är som folk är mest så tror du att det är bättre att pysa ut sin ilska är mer hälsosamt än att hålla den inne. I en undersökning trodde 66% av de tillfrågade (studenter) att ventilering av uppbygd ilska är ett effektivt sätt att minska risken för aggressivitet. Mer än 40 års forskning visar dock att ventilering av ilska, antingen direkt mot en annan människa eller indirekt mot ett objekt (typ kudde), faktiskt gör det motsatta – det ökar ilskan. Dessutom förhåller det sig så att aggressiva sporter, typ amerikansk fotboll eller ishockey, och att spela våldsamma tv-spel spär på ilskan hos dem som redan är arga. Den enda gången som det enligt forskningen kan vara konstruktivt att uttrycka sin ilska är om den åtföljs av konstruktiv problemlösning kring det som orsakade ilskan. Varför är denna myt så populär? Jo, sannolikt för att vi ofta tror att det är själva utbrottet som gör att vi känner oss lite bättre efteråt när det istället var så att ilskan gick över av sig själv.
Om du vill beställa Della Salas bok, Mind Myths: Exploring popular assumptions about the mind and brain, klicka här. I boken finner du alla forskningsreferenser.
Åsa-Mia Fellinger