Lina bloggar från Kina. ”Detta toppar nog nåt av det värsta jag har gjort”

Nu har det i och för sig gått ett par veckor sedan det var, men jag tänkte ändå lägga ett inlägg på ämnet. Förskolestart. Ja, det är ju något som skall tas igenom även om vi hade bott på hemmaplan. Blandade upplevelser hos vänner hemma, men många vittnar om en rätt tuff start trots att själva inskolningen gick bra. Så lite förberedd borde jag ha varit.

Nu är det ju inte så att vi MÅSTE sätta Emma i förskolan, för jag jobbar ju inte och vi har Ayi på halvtid. Men vi märkte under våren att, ja lite magkänsla sådär, det hade nog kunnat vara bra. Hur mycket leksaker vi köper eller hur mycket tid vi än spenderar på ibild-99nnergården och som en del säger att det inte finns behov för barnet med tidig förskolestart. Så tycker vi i alla fall att skolan kan ge mer, och en gäng jämngamla kompisar. Så var det bestämt då. Vi skrev upp oss på intresselistan på förskolan här i området. Det är en förskola som är populär bland internationella familjer så det är bara ren tillfällighet att den ligger med en minuts promenad.

När vi kom tillbaka efter sommaren var det då dags. Det är ju lite annorlunda än hemma. Inte för att jag har skolat in hemma innan, men ändå. Det enda som jag kan jämför med. Förutom kopior på alla vaccinationsintyg så krävs det även intyg från en hälsoundersökning. Detta är något som har legat och gnagt hos mig sedan i vintras. Dom får gärna klämma och känna, väga och mäta. Men det räcker inte. De vill även ta blodprov. Detta är inte favoritsysselsättningen och att det ska göras på min lilla tjej, i hennes små armveck kändes lite för mycket. Försökte krångla mig ur detta, men det var blodprov eller ingen förskolestart. Jag såg till att vi fick komma till vår lilla klinik, med den trevlige koreanska läkaren. Väl där när vi hade gått igenom allt annat så var det bara att ta ett djupt andetag och låta dom sticka henne. Men alla var lugna och snälla och även om Emma skrek så var det inte ens nära mina värsta farhågor. Godkänd och frisk var hon i alla fall på alla punkter.

Inskolningsdagen. Eller ja, man har ingen inskolning. Oftast lämnas bara barnet, och lyckas personalen inte tröstas så ringer de till föräldrarna. Jag försökte göra så mycket studiebesök i lokalerna jag kunde under veckan innan för att underlätta lite. Men hjälp. Detta toppar nog nåt av det värsta jag har gjort. Emma var såklart ledsen när jag lämnade henne, men jag tror ärligt att det var jag som grät mest. Resten av veckan. Det höll i sig i ungefär en vecka, och många gånger undrade jag vad jag höll på med. Hon måste ju inte vara på förskola. Dåligt samvete till max. men jag försökte hålla i huvudet att det är ok att testa. Är det fortfarande lika illa efter två till tre veckor så kanske det inte är värt det för oss. Men så vänder det. Första gången Emma bara hoppar i famnen på läraren i kapprummet utan gråt blev jag nästan lite snopen. Nu går det jättebra. Puss och kram, byte av skor och sen vinka hejdå. Och än så länge har vi inte fått det ökända bakslaget.

IMG_20130830_105344Jag kan även säga att vi har valt att ha henne där halvdagar. Tänkte det skulle vara lagom då hon ändå inte är så gammal och vi faktiskt inte måste ha henne längre tid än så. Så när Ayi jobbar hämtar hon och de andra dagarna hämtar jag. Emma får lunch på skolan och sen hem, på med blöja och sova middag. Ja just det ja, blöja har ju inte barnen. Kinesiska barn blir oftast torra fortare. Jag känner egentligen ingen stress över det. Vi har en potta stående hemma som Emma sitter på ibland. På skolan har de små minitoaletter som barnen kan använda. Det blir såklart mycket olyckor i byxorna men det verkar inte bekymra personalen.

Kostnad. Ja det är inte gratis. I kontraktet när vi åker ut så här ingår det skolgång för barnen men inte förskola. Så den bekostar vi själva. 2100Y kostar det i månaden exklusive mat och skolmaterial, ungefär samma i SEK. Vi får lite rabatt nu eftersom från vårat företag är det tre barn som går i denna förskolan.

bild-97Ja, skolmaterial. Vi är ju ändå i Kina… Klart småttingarna har lektioner. Nu är det inte så konstigt som det låter. Vår förskola har internationell inriktning och då ingår lite undervisning i engelska. Emma har ett litet häfte med bilder och text på frukter, djur och annat. Tror även de sjunger lite sånger. Jag råkade nämligen höra ”Jingel bells” när jag var på ett av studiebesöken. 😀

För övrigt här hemma så har vi haft och har besök av mannens bror, min syster och hennes sambo. Fantastiskt trevligt tycker jag. Förutom att bjuda på sitt sällskap hade de även med, väskorna fulla, med massa finfina saker som vi saknar!

Lina Hellsten

2017-03-13T11:51:01+00:00