Hon är vårt senaste val

När jag gick i tvåan på gymnasiet fick vi i svenskan uppdrag att hålla föredrag inför klassen. Det kan låta som en ganska banal uppgift, men det var det sannerligen inte på den tiden. Få av oss hade någonsin hållit föredrag inför klassen, så anspänningen var stor. En av klasskamraterna – jag tror hon hette Karin – valde att hålla föredrag om ABBA, på temat ”Därför gillar jag ABBA”. I dag, år 2013, kan det ämnesvalet framstå som okontroversiellt, men tro mig, i början på 1980-talet var det inte det. Att öppet digga ABBA var att självmant förstöra sitt eget varumärke. ABBA var kommersiell tönt-musik och deras framgångar utomlands viftades bort som trams. Klasskamraten Karin fick därför ta emot en hel del spott och spe under sitt föredrag. Och trots att hon hanterade situationen bra, befäste hon sin tönt-stämpel hela gymnasietiden ut.

Idag höjer knappast någon på ögonbrynen om du säger att du gillar ABBA. Däremot, om du deklarerar att du gillar Carola höjs många ögonbryn och de negativa kommentarerna låter inte vänta på sig. Man kritiserar hennes Livets Ord-förflutna, hennes uttalanden om homosexualitet, hennes ”galna blick”, ”skenhelighet”, ”fanatiska religiositet”,  ”tillgjordhet” och så vidare.

Jag kan förstå en del av kritiken mot Carola – jag har själv många gånger reagerat negativt på hennes, i mitt tycke, tillgjorda sätt, inte minst när hon lägger an med den där fåniga sångrösten som för tankarna till en pilsnerfilm a la 40-tal . ”Sjung med den där fantastiska rösten som du har fått i gåva”, har jag lust att skrika så att hon hör. För den rösten är verkligen fantastisk, inte minst när man hör den live. Carola är en av de ytterst få live-artister så aldrig sjunger falskt. Jag har hört Christina Aguilera sjunga falskt, jag har hört Darin och Madonna göra det – men aldrig Carola. Varenda ton hon tar hamnar rätt.

Men, jag har också, som många andra, svårt för för Carolas koppling till Livets Ord. Men, nu är det ju faktiskt så att hon inte längre är med i Livets ord. Och vad Carolas tro anbelangar – så tycker jag att det är både modigt och häftigt att Carola står för den och pratar högt om den.  I vårt sekulariserade land är uppåtpotentialen för det lika med noll. Ja det är faktiskt lika mycket varumärkes-haveri kopplat till det som det var att öppet digga ABBA på 80-talet. Carola bryr sig inte om detta, utan står för sin tro lika mycket 2013 som 1983 då hon gjorde brakdebut med ”Främling”. Detta kräver både mod, övertygelse och integritet.

Förutom detta visar Carola stort mod i att som ensamstående adoptera en flicka från Afrika. Brytningen från Livets ord , skilsmässan från Runar och adoptionen som ensamstående mamma visar med klar tydlighet att Carola inte sitter fast i några tokreligiösa eller fundamentalistiska levnadsregler, utan går sin egen väg. Hennes framträdande i Allsång på Skansen i tisdags (25/6) var ett av hennes bästa någonsin* (faktum är att hon är som allra bäst när hon sjunger upptempolåtar med bekännelsetexter. Hennes karisma är då oslagbar), se klippet här. Och intervjun efteråt med Måns Zelmerlöw klarade hon faktiskt galant. Borta var den tillgjorda rösten och de inövade svaren. Carola svarade snabbt men ändå eftertänksamt på frågorna och deklarerade ännu en gång sin tro. Och imponerar faktiskt på oss. Carola får därmed en plats på Renew Magazines lista över inspirerande personligheter.

Åsa-Mia Fellinger

* Bäst är ändå hennes uruppförande av  låten”Genom eld” i samband med Melodifestivalen 2005. Carola, som stod för pausunderhållningen, sprang cirklar runt alla de tävlande, se nedan.

 

 

 

 

 

 

2017-03-13T11:51:08+00:00