Tobias bloggar om Allsvenskan: ”Konst(igt)”

Så var fotbollsallsvenskan igång igen under helgen. Denna klassiker inom svensk idrott. Nå´n som bryr sig om denna spelmässigt mediokra liga? Ja, faktiskt. Publiken kommer och tidningarna och TV följer varenda steg spelarna och lagen tar. När förbundet är så smart att de lägger ut spelomgångarna under veckans alla dagar finns det matcher att bevaka hela tiden. Bra eller dåligt för intresset vet jag inte för det kan ju bli för mycket av det goda även för de mest inbitna och visst var det lite charmigt att ha samlade omgångar. Men ingen kan klaga på förbundets förmåga att sälja in sin sport när det är så stort intresse kring en rätt svag produkt. Hur många matcher av tio är sevärda? Kanske tre i bästa fall. OK, ska inte gnälla mer på klassen på svensk fotboll.

Mer än hälften av lagen spelar nu på konstgräs, vilket är synd då fotboll enligt mig ska spelas på riktigt gräs. Förstår att det ligger en del ekonomiskt i att konstgräset är mer lättskött men fick jag prioritera skulle säga upp nå´n dyr halvstjärna och lägga de pengarna på en juste gräsmatta. Juste gräsmatta förresten. Det kanske bara är jag som tyckte det var charmigt att se de första allsvenska tv- bilderna för säsongen när planerna var sådär riktigt skönt bruna innan gräset hade börjat växa?

Men när nu nästa stora arena blir klar (Tele 2 Arena) och andra nybyggen fått konstgräs, visar det bara att underlaget kommit för att stanna. Det som däremot är riktigt märkligt är hur spelarna och klubbarna accepterar att byta underlag så ofta som nu blir fallet. Skaderisken ökar väsentligt, något som vore intressant att se en siffra på. Hur sen de aktiva känner för underlagsbytet rent spelmässigt vet jag inte men det är inte många stora sporter (undantaget amerikansk fotboll) som byter förutsättningar under sina serier.

Vad har då Allsvenskan för fördelar gentemot de stora ligorna då? Vi behöver inte diskutera spelkvalitén mer utan istället konstatera att fler lag har chans att vinna än i de sönderköpta stora ligorna i Europa. Spänningsmomentet är alltså största tillgången.

I många av de stora ligorna i Europa vet man att det bara kan stå mellan några lag i slutändan och det blir rätt meningslöst annat än ren och skär underhållning för stunden. Visst, det är vacker konst när Messi och de andra tar Barcas överlägsna trepoängare gång efter annan men i förlängningen helt ointressant.

Samma sak i Premier League där United, Chelsea och senaste året Manchester City varit med i kampen… Nämnda La Liga har helt tappat och i Italien är det också bara några få lag som kan vinna. Det jag menar är att för få lag kan vinna ligorna vilket gör det hela urvattnat.

Att man kan sen köpa och sälja spelare under säsong gillar jag inte. Det lag och dess spelare man hejar på i början av säsongen kan vara helt ändrat och utbytt i slutet. Det blir mer och mer att man bara följer en viss spelare och inte ett helt lag. Nej, tacka vet jag gammal hederlig klubbkänsla så man känner igen sina spelare och kan identifiera sig med sitt lag under hela spelåret.

Nåväl, kulan är i luften, ett härligt vårtecken!

/Tobias

 

Vill du slussas vidare till Tobias egen hemsida? Klicka: Här

 

2013-04-01T11:33:13+00:00