Slovakien har en lång tradition av spabehandlingar och landet nästan svämmar över av varma källor med helande vatten. En kylig söndag i februari beslöt vi oss för att åka till en av de 22 sparesort som finns i landet, en tripp ganska långt från fluffiga handdukar och doftljus ska det visa sig.
Bratislava är den här söndagmorgonen ovanligt kyligt och grått så en tur till varma källor och ångbastu känns inte främmande när vi kliver på bussen till grannstaden Piešťany känt för sitt stora sparesort. Till kurorten reste förr i tiden många aldesmän och aristokrater när det var dags för rekreation och arkeologer har gjort fynd av bosättningar vid floden Váh, så tidigt som för över 20 000 år sedan.
Vid den lilla busstationen inser vi ganska snabbt att det där med att det “bara är en kort promenad till kurorten” stämmer inte alls så det är bara att hugga en taxi. När vi kör in genom de stora grindarna och åker upp längs allén känns det som att färdas bakåt i tiden. Jag kan nästan höra hästdroskorna som en gång i tiden körde förbi samma träd med societetsdamer och herrar eller vilka det nu var som hade råd att åka till badhusen på den tiden. Nu är vi tre frusna tjejer som längtar efter inpackning och lite varmt helande vatten.
Det finns 1.160 “registrerad” källor i Slovakien och 22 span. Förutom att vara avkopplande, återställande platser för friska människor har spa länge använts i Europa för behandling av medicinska tillstånd – som andnings, mag-, hjärt, immunologiska och andra störningar, till och med infertilitet kan behandlas. I själva verket, specialiserar sig varje spa på en eller flera av dessa sjukdomar.
Ännu inte ont anande.
Vårt spa ligger i ett hotell inne på området som känns som en 70-tals rest från svunna rika tider. Vi bestämmer oss till slut för bad i den varma spegelpoolen ( vilket betyder detsamma som en helt vanlig pool men med kokhett vatten) och massage.
När vi väl hittat fram bland alla tomma korridorer blir vi inhysta i varsitt litet bås med en säng, en krok för kläder och inget mer. Inga fluffiga handdukar, dov musik eller doftljus. Istället blir vi tilldelad ett lakan av en ganska bestämd dam som undrar varför vi ser så förvånade ut när vi står där med ett klassiskt underlakan i handen.
Det är bara att byta om till bikini, ut i duschen, som ser ut som skolduschen i vilken grundskola som helst och så vidare till ett kalt rum med stora fönster där det luktar ägg. Let the healing begin.
För det är ljuvligt att glida ner i det varma vattnet med mineraler från de slovakiska bergen. Jag som bara några dagar tider gjort en ganska rejäl vurpa och slagit upp knäet känner speciellt att det händer saker där nere i såret, vet inte om det är bra – men någon typ av kemisk reaktion är på gång där jag ligger och flyter runt bland mineralerna.
Efter 20 minuter i mycket varm vatten är man ganska mosig och nu ska vi upp för själva massagen. Av med kläderna, säger den barska damen,”ja…alltihop, så klart”, säger hon förvånad och beordrar oss att lägga oss invirade i lakanen på sängarna. ”Ligg still så kommer det någon snart.” Vågar inte annat än att lyda.
Mycket riktigt, snart dyker nästa person upp och leder mig i min kokong till rum nummer två, kalt så klart, med lysrör i talet och där… svisch åker lakanet av. Jag ska bara hämta en sak säger massören, tar lakanet och knallar iväg. Jag ser mig själv plötsligt så där lite från ovan, stående, spritt språngande naken i ett massagerum med en brits och inget mer. Hade jag inte vetat bättre hade jag tänkt att nu var det dags för helkroppsundersökning hos läkaren på närmaste sjukhus.
Lägger mig försiktigt på britsen och känner att det var länge sedan jag kände mig så naken och utelämnad. Massören är snart tillbaks och lägger ett nytt lakan, över mina fötter (!) Och det är här jag börjar förstå att det här handlar mer om vård än lyx. Här är kroppen ett instrument som ska helas och behandlingen som följer är en av de absolut bästa massager jag fått, även om det tar en ganska lång stund för mig att slappna av där på bänken.
När jag läser på lite mer så ser jag att det inte heller är något ovanligt att folk knallar omkring nakna på mixade span och att de som jobbar där är utbildade för just vård och inte så mycket lyx och flärd.
Enligt historian sägs det att den botande effekter av de varma källorna först upptäcktes av romerska legioner. De romerska hästar var så trötta efter sin långa resa att de inte kunde fortsätta utan vila. Soldater beslutade då att sätta läger i flera dagar intill en lerig äng nära floden Váh. Efter det fortsatte de sin resa ovanligt fräscha.
Kanske inte så fräscha men mosiga, varma och nyknådade tar vi bussen tillbaks till kompisarna på hotellet i Bratislava.
Lite lätt rodnande och med en stark doft av ruttet ägg i håret.
Johanna Litsgård Lebourne