Varför älskar amerikanerna sina vapen?

Återigen drabbades USA av en skolmassaker, denna gång i Connecticut, helt oförståendes hur detta kunde ske. Åter igen kommer vapenfrågan i fokus. Medan tusentals dör varje år på grund av skottlossning frågar man sig varför de flesta i USA fortfarande försvarar vapenkulturen. Det finns fler vapen lagligt per person i USA än i något annat utvecklat land.

Och trots en rad uppmärksammade skottlossningar under de senaste åren, med fängelsestraff som inte liknar straff i något annat demokratiskt land så är vapen en del av kulturen, en del av den amerikanska livsstilen. Tidigare sköts indianer, svarta, och nu skjuter man ned varandra för en simpel liten dollar eller av ren hämndbegär, ej undantaget barn, kvinnor eller män. Och en del av dessa män skall ut och försvara nationen, demokratin och världssamfundet. Dags att vakna USA?

Den enskildes rätt att bära vapen finns inskriven i det 2:a tillägget i den amerikanska konstitutionen, skriven år 1791. Fortfarande idag, eller kanske just idag så är det en av de amerikanska rättigheterna som amerikaner är mest mån om. Tanken att laglydiga medborgare bör ha rätt att skydda sig låter kanske bra, men….det fungerar inte i praktiken, människor förlorar perspektivet och kontrollen, i ett pressad läge, kanske påverkad av något så kommer det att visa sig att de inte är laglydigare medborgare längre, i själva verket så var varje brottsling en laglydig medborgare en gång före händelsen. Med ett vapen i handen blir resultatet oftast mycket värre än att i själva verket lösa situationen. Och som ett resultat av detta så har USA några av de mest slappa vapenlagar i världen. De flesta laglydiga vuxna kan äga en pistol, automatgevär eller andra avancerade vapen medan vissa stater gör det lite svårare än vissa andra. Och vill man köpa så åka man till en stat som är mindre noggrann eller köper på den svarta marknaden där vapnen är lätt åtkomliga. De lagar och restriktioner för att äga vapen som finns är mer än förvirrande i dessa tider, och vapen finns det gott av, beroende på vilken stat du bor i.

Tusentals människor skjuts och dödas varje år och USA har en av de högsta antal begångna mord orsakade av skjutvapen i vår utvecklande värld, och flertalet av dem har gett internationella rubriker. Bland dem finns det en rad skolskjutningar varav den senaste i raden i Connecticut. En av de mest kända är fallet vid Columbine High School som lämnade 15 dödade personer år 1999, Virginia High Tech som lämnade 32 personer döda,  och nu senast i Connectitut där minst 26 människor dödades varav de flesta barn i åldern mellan 5-10 år gamla. I januari 2011 sköts kongressledamoten Gabriella Giffords i huvudet som skadade henne allvarligt när hon besökte sina väljare. Sex andra personer omkom vid olyckan inklusive en federal domare, för inte så länge sedan sköts Trayvon Martin, 17
år av en frivillig kapten i en informell grupp för grannsamverkan i Sanford, Florida. Trayvon själv var obeväpnad. Till detta kan det läggas en rad andra incidenter av liknande slag. Det är en fråga om beteende, ” det räcker inte att sätta upp en skylt på en Campus dörr som säger vapen är inte tillåtna här” detta kommer aldrig att stoppa en psykopat.

Trots dessa ökande dödliga skottlossningar har antalet amerikaner som motsätter sig strängare vapenkontrollslagar ökat. År 1990 motsatte sig hela 19% av amerikanska medborgare tuffare kontroller. Nu finns det cirka 55% av amerikaner som antingen stöder att öka vapenkontrollslagar eller behålla dem som de är. Vissa av de amerikanska staterna driver fortfarande frågan om att legalisera att bära dolda vapen i skolan, och i Texas är det vanligt förekommande att bära vapen helt öppet  i en form av Cowboystil. National Rifle Association (NRA) är den ledande organisationen i frågan om rätten att bära vapen. Dess företrädare, Wayne La Pierre sade följande så sent som i september 2011:

” Vår frihet i detta land lever enligt det andra tillägget i vår konstitution i vilken den
grundläggande rättigheten, och som skiljer oss från alla andra nationer på jorden utgörs av friheten att göra oss starkare än alla andra länder….”
, med vilket han vill säga att rätten att beväpna sig gör amerikanen och USA till den starkaste nationen på jorden.

Varför försvarar en majoritet av amerikaner denna rätt att bära vapen?

Och, hur försvaras de offentliga säkerhetsproblemen genom att bibehålla dessa rättigheter?

Om vi lyssna på Anand Naidoo på Inside Story America och hans gäster, bland annat David Burnett, Elliot Fineman (vars son sköts och dödades år 2006) och Hubert Williams ordf i Police Foundation m.fl så säger dessa; ” Vapen kan köpas på vapenmässor och andra platser utan någon säkerhetsprövning, det finns fler vapenåterförsäljare i USA än vad andra har bensinstationer…..40 procent av de vapen som byter ägare är genom privat försäljning.” Således ligger det en enorm finansiell kraft bakom denna bransch, något som ingen av dem vill förändra genom att införa restriktioner och därmed minska produktion och försäljning. Bakom denna industri finns dessutom många för oss kända affärsmän, politiker och kändisar.

Jämförelsebar data talar sitt tydliga språk :

• USA – det finns 90 vapen per 100 invånare i USA, enligt en 2007 undersökning

• England – endast sex kanoner per 100 invånare

• Japan – noll, eftersom skjutvapen är olagliga

• Schweiz – varje arbetsföra vuxen man är skyldig att äga ett statligt utfärdade pistol och 50
patroner eftersom varje manlig anses vara en soldat

Vi kan därmed fråga oss om dessa återkommande vansinniga incidenter i USA kan sätta skräck i de amerikanska vapenlagar?

Roland Lohr gen Stahl

 

DN debatt:  ”Fler legala skjutvapen ger inte fler vapenmord”

Massmördare bakom skolskjutningar har flera saker gemensamt. Särdragen finns hos personer i alla länder, men det är i princip bara amerikanska män som begår dåden. Sven Å Christianson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, förklarar varför i dagens DN.

”USA kommer att drabbas igen”

 

Roland Lohr gen Stahl skriver om utrikespolistiska, viktiga och känsliga händelse, debatter och analyser. Det är framförallt inom genren samhälle, politik och historia som han skriver fack, text, reportage och skönlitterära verk på svenska, engelska och tyska.

2017-03-13T11:51:22+00:00