För att inspirera andra att ta ett steg närmare sina drömmar delar jag gärna med mig av mina vänners erfarenheter. De som tagit klivet ut i drömmarnas värld. Och som vågat förverkliga dem och förändrat sina liv på ett mycket kreativt och positivt sätt. Denna gång berättar Pia Höber om sitt livs resa…
Rose-Marie Wiberg, Marbella
______________________________________________________________________________
Starten på något nytt!
Det hela började en vacker höstdag för drygt två år sedan. Jag och min man satt nere på ”vår” pir och tittade ut över ett spegelblankt Bottenviken med en god kopp kaffe när han plötsligt sa: ”Jag vill sälja huset och flytta utomlands. Jag vill att du också följer med”. Jag trodde han skämtade … det är ju bara sådant man säger och drömmer om men inte tar för sig. Min första tanke var att jag aldrig i livet ville sälja vårt drömhus som vi äntligen byggt klart, alldeles vid havet strax utanför Umeå i ett samhälle som heter Holmsund. Vad skulle jag göra med jobbet? Jag kunde ju inte säga upp mig!?
Min arbetsgivare var ett bilföretag som jag jobbat för i över 20 år och visst hade man haft tankar att söka sig något nytt, men jag har alltid haft förmånen av att få utvecklas i företaget. Jag började på administrationen och efter några år fick jag även starta upp vår hyrbilsavdelning. Allt flöt på några år och hyrbilsflottan växte när min chef en dag kallade in mig på kontoret och frågade om inte jag ville prova på bilförsäljning. Toyota skulle satsa på sin transportbilsförsäljning och vi skulle anställa en säljare för det. Självklart ville jag prova på när jag fick chansen. Jag förstod också att det skulle bli en riktig utmaning i en mansdominerad värld. Som kvinnlig bilsäljare gällde det att vara påläst, så många frågor man fick om motorer och andra tekniska data som mina manliga kollegor aldrig fick frågor om. Efter två år som säljare kände jag att jag hellre brann för administration och att vara lite spindeln i nätet. Jag fick då chansen att gå tillbaka till mina arbetsuppgifter jag haft tidigare men också bli marknadsansvarig.
I min roll som marknadsansvarig blev jag kallad till ett möte tillsammans med alla bilhandlare och fastighetsmäklare i Umeå. Måttet var rågat för alla vad gällde annonskostnader då vår lokala tidning hade höjt priset, vi var därför alla intresserade av att starta ett eget ”annonsblad” tillsammans. Vi startade då tidningen Bil & Bostad, där jag också fick sitta med i ”redaktionsgruppen”. Bil & Bostad blev en succé och efter ett år visade det sig att vår lokala tidning ville samarbeta med oss istället för att fnysa åt oss och säga ”det där kommer aldrig att gå”. Tidningen lever fortfarande och fyller 7 år till hösten. Att jag fick chansen att sitta i redaktionsgruppen gjorde också att jag fick en bra kontakt med alla bilhandlarna i Umeå och när det var dags att välja en ny ordförande till MRF (Motorbranschens Riksförbund) i Umeå föll valet på mig.
Så vad skulle jag göra? Ville jag lämna allt detta och flytta utomlands, långt bort från nära och kära? Min man gav sig inte, han ville verkligen ta steget och göra en flytt. Till slut bestämde jag mig, jag ville också följa med på resan. Vi skulle ju trots allt bara vara borta nio månader …
Nästa fråga var: Vart skulle vi flytta? Sagt och gjort; vi köpte en flygresa till Malta januari 2010. Detta var vårt första alternativ och en fördel var ju att där pratar man engelska och att det finns en del svenska företag där. Kanske kunde jag hitta ett jobb … Efter en vecka på denna underbart vackra ö insåg vi båda att bo där en längre tid skulle nog innebära att vi till slut skulle klättra på väggarna. Så åter till ruta ett… vart skulle vi ta vägen nu? Var i Europa kommer man så långt söderut som möjligt? Spanska solkusten blev då ett alternativ. I maj 2010 bokades en resa till Malaga. Vi hyrde en lägenhet och åkte kusten fram och tillbaka för att titta på lägenheter och känna oss för var vi ville bo. Valet blev en lägenhet i Nueva Andalucia.
Ja, då var det bestämt! Vi skulle flytta till Nueva Andalucia inte långt från Marbella. När vi kom hem var även vårt hus sålt så då kändes det som om att det inte fanns någon återvändo. Vi sålde allt, packade bil och släpvagn full och i augusti 2010 började vi vår spännande resa söderut. Jag hade inget jobb utan tänkte ta chansen att studera företagsekonomi på distans, då kunde jag också vara tjänstledig. Alltid skönt att ha på sig både livrem och hängslen, vet inte om det är typiskt kvinnligt? Stefan, min man, skulle jobba kvar på sitt gamla jobb på distans. Han jobbar som IT-konsult och har den förmånen att kunna sitta var som helst bara det finns en bra internetuppkoppling. Det var också det som gjorde det möjligt för oss att påbörja denna resa.
Ganska snart efter det att vi kommit ner till Marbella följde jag med på mitt första SWEA-möte och direkt på det blev jag medlem. SWEA har varit ett stort stöd och man har lärt känna många nya underbara människor. Från att inte känna en person här nere så har man byggt upp ett nätverk av nya intressanta människor.
Efter 18 månader i Spanien och 90 högskolepoäng kan vi fråga oss vad vi/jag ska göra nu? Ska vi flytta hem? Ska jag gå tillbaka till mitt jobb? Både jag och min man trivs här nere och det liv vi lever här. Många tror nog att man bara sitter på playan och dricker ”Paraply-drinkar” men det finns en vardag även här nere också. Visst har vi långa arbetsdagar med jobb och plugg men vi tog oss alltid tid att komma oss ut på lunchen och träna, då gärna utefter strandpromenaden in mot Marbella. Ville vi lämna allt detta?
Tankarna gick … vad vill jag göra när jag blir stor? Jag har alltid haft en dröm om att starta något eget, men vad? Har alltid tyckt att det varit så roligt att jobba med redovisning, ja allt inom administration. Nu hade jag dessutom kompletterat min arbetslivserfarenhet med att läsa företagsekonomi på universitetet. Så med hjälp och uppmuntran av man, släkt och vänner som hela tiden peppat mig har jag nu startat ett eget företag, Hobia Konsult AB, och sagt upp mig från mitt gamla jobb. Beslutet har mognat under en tid och nu är jag så inspirerad av att köra på. Här ska säljas konsulttjänster inom framförallt redovisning. När väl beslutet hade tagits så har det dykt upp ett flertal spännande projekt och samarbetspartners och jag vet att jag har en spännande framtid framför mig. Min förhoppning och dröm är att i framtiden också kunna jobba på distans mot mina kunder. Med dagens teknik så finns det egentligen inga hinder. Jag jobbar med ett ekonomisystem som heter Fortnox och det är helt webbaserat. Det gör att det blir smidigt för både mina kunder och mig själv. Vår tanke, förhoppning och dröm är att vi ska bo i Sverige under sommarhalvåret och bo här nere i Marbella resten av året. Självklart kommer det att bli ett antal resor hem till Sverige för att träffa kunder och vid andra tillfällen jag behöver vara fysiskt närvarande.
Jag kan idag titta bakåt och inse att vi i Sverige var inne i ”ekorrhjulet” som bara snurrade fortare och fortare … det var inte bara min man som behövde göra något nytt! Min tid som student och utlandssvensk har vidgat mina vyer. Jag önskar bara att fler tar chansen att göra något man drömmer om.
Hade någon sagt åt mig i bilen på väg söderut för två år sedan att vi skulle stanna mer än nio månader i Spanien och att jag skulle säga upp mig och starta ett eget företag så tror jag nog att jag hade klivit ur bilen. Jag har inte ångrat en sekund att vi påbörjade denna resa till något nytt!
Pia Höber