Det är inte bara hos psykoterapeuten som det blir allt vanligare att vi arbetar med våra värderingar. Även inom ledarutvecklings-området fokuseras det en hel del på detta tema. Inte minst i USA, där man i kölvattnet av alla finansskandaler betonar behovet av sundare värderingar och förhållningssätt. Det handlar om vikten av att leva enligt sina värderingar.
En person som länge har arbetat med chefsutvecklingär ledarskapskonsulten, professorn och författaren Stewart D Friedman (om du vill läsa mer om honom klicka här:Här ) I Harvard Business Reviews pocketserie för ledare, HBR’s 10 must reads (utgåva 2010) finns en artikel där Friedman presenterar sitt ledarutvecklingsprogram,”Total leadarship”. Programmet ges vid det anrika Wharton School, inom det amerikanska näringslivet samt vid workshops runt om i världen. Programmet handlar i mångt och mycket om att få deltagarna – det vill säga cheferna – att leva och agera enligt sina värderingar och på så sätt må och prestera bättre.
Friedman berättar att han i sitt arbete som coach har mött många chefer som inte känner sig tillfreds med sina liv. De får inte ihop sina yrkesliv med övriga livet och känner sig därför otillräckliga och överbelastade. Det genomgående budskapet i ”Total leadership” är att man måste få ihop livets alla delar för att kunna fungera optimalt som chef. Visserligen är det oundvikligt med ett visst spänningsförhållande mellan yrkeslivet och privatlivet, men att det skulle, som många påstår, råda ett nollsummespel mellan dem, håller Friedman inte alls med om. Istället hävdar han, att man genom att berika livet utanför kontorsdörrarna berikar livet innanför dem.
Huvudmetoden i ”Total leadership” är att arbeta med ”experiments”, som kan beskrivas som ett slags beteendeförändrings-test i vardagen. Det är viktigt att dessa försök inte är för ambitiösa och omfattande. Istället bör de vara mindre eftersom de då…
…är lättare att genomföra.
…medför mindre risk om man misslyckas med dem.
…är lättare att ta sig an mentalt eftersom rädslan för att misslyckas är mindre än vid större förändringar.
…går lättare att korrigera om de inte fungerar.
…är lättare att överblicka och ha kontroll över.
Det handlar alltså inte om ambitiösa och genomgripande livsstilsförändringar, utan små överblickbara förändringsteg som tillsammans väntas ge effekt. Friedman talar därför om ”small wins för big change”. Ordspråket Många bäckar små, bildar stor å gäller alltså.
Nå hur gör man då som chef om man vill agera enligt ”Total leadership”? Jo, förvånande nog behöver man, enligt Friedman själv, inte gå själva programmet, utan man kan nå långt genom att följa de tips om råd som han ger i sin artikel. Programmet bygger på tre grundprinciper:
1. Äkthet. Det handlar om att agera utifrån vad som verkligen är viktigt för en själv.
2. Helhet. Det är viktigt att agera med integritet och att respektera hela sin person, alla sina livsområden
3. Förnyelse. Det gäller att agera kreativt genom att experimentera och testa sig fram hur saker kan göras.
Förändringsarbetet består sedan av fyra steg: 1)reflektion, 2) brainstorming, 3) urval och 4) utvärdering.
Under detta steg ska man reflektera över vad som är viktigt för en själv inom ett antal livsområden. Friedman talar om fyra områden work, home, community och self. Man kan använda den indelningen eller göra en egen, förslagsvis: arbete, familj, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och fritid. Det handlar alltså om att reflektera över vad som verkligen är viktigt inom respektive område och hur mycket tid och energi man faktiskt ägnar åt detta. Förmodligen finns det ett glapp där.
Under denna reflektionsprocess är det bra att använda ett bollplank – en person som du vet att du vågar och kan vara ärlig mot och som vågar vara ärlig och rak mot dig. Dessutom är det viktigt att prata med personer som man är särskilt mycket involverad med på jobbet., ”key stakeholders”, enligt Friedman. Det kan handla om ens närmaste chefer, underställda eller styrelsemedlemmar. Man ska fråga dessa personer vad de behöver och förväntar sig. Enligt Friedman kommer man med stor sannolikhet att upptäcka att de behöver mycket mindre än man trott.
2. Brainstorming
Med utgångspunkt från reflektionerna och slutsatserna under steg 1, är det sedan dags att brainstorma fram en lista på små beteendeförändringar som man tror skulle ge högre grad av livstillfredsställelse. Det är bra att med en mening eller två skriva ner vad man tänker göra. Fantasin måste få flöda fritt under detta steg. Och det är ingen idé att oroa sig för eventuella hinder och problem.
3. Urval
Nästa steg innebär att koka ner förslagen från brainstormingen till tre till fyra beteendeförändringstest. Det är viktigt att dessa:
– Bidrar till att öka tillfredsställelsen inom alla livsområden, antingen direkt eller indirekt.
– Ger positiva effekter även för andra, i synnerhet dina ”key stakeholders”.
Och så får man inte glömma bort att uttrycket små förändringssteg är relativt. Vad som är ett litet för mig, kan vara ett gigantiskt för någon annan. Och istället för att säga:
”Nu gör vi så här”till medarbetarna, ska man hellre säga:
”Låt oss pröva det här.”
Genom att beskriva förändringen som ett slags försök, minskar man nämligen risken för att skapa motstånd. Många av oss prövar gärna något nytt om vi vet att vi har möjlighet att vara med och bedöma om utfallet blev lyckat eller ej. När man har valt ut tre till fyra beteendeförändrings-test är det dags att sätta upp mål för vart och ett av dem. Och att bestämma hur man tar reda på om man nått målet. Om förändringstestet till exempel handlar om att jogga 5 km varje morgon tillsamman med sin partner, kan målet vara att förbättra konditionen så att man orkar mer på jobbet, på tennisbanan och hemma.
4. Utvärdering
Det sista steget handlar om att utvärdera hur beteendeförändrings-testen har fungerat. Efter 6 månader stämmer man av om målen inom respektive är uppfyllda. Om ett test inte har fungerat bra, är det bara ett ändra det eller att testa något nytt. Enda sättet att misslyckas med ett experiment är att inte lära något från det, menar Friedman.
Enligt ”Total leadership” är det de små beteendeförändringarna som tillsammans bidrar till att vi mår och presterar bättre som ledare och som gör att vi får en bättre livskvalitet. Att leva enligt sina värderingar som chef behöver med andra ord inte vara så komplicerat.
Åsa-Mia Fellinger
Fellinger@renewmag.se