New York/19 Juni
I går åkte jag ut till Willy Wall i ösregnet, ‘solklart val’. Det är ett av Manhattan Sailing club’ s klubbhus som är ankrat i södra delen av Hudson River. When it rains it poors som vi alla vet, men vattnet har ingenstans att ta vägen, man kunde ju tycka att det kunde sticka ut till East- och Hudson river och bara “försvinna med det andra” men tyvär väljer det att bilda mindre okontrollerade simmbassänger i varje korsning och de här ljuvliga påfynden är ca 10-15 cm höga. Nu eftersom manhattanbor inte I allmänhet traskar omkring I gummipjucks så förblir våra fötter allmänt blöta och smutsiga. Regnet var dock välkommet. Efter varm vinter kommer stekhet sommar. I barndommens Sverige var det ‘sagt’ varma vintrar kalla somrar och vise versa och 3-4 kunde komma på raken. Vi har haft otroligt varmt väder med luftfuktighet till ‘nästan svimma’
Det är vackert när det blixtrar men kanske är det inte det smartaste att springa omkring med ett paraply vid kanten av Hudson River, än mindre vara ute på vattnet, fast vackert var det allt. Jag kämpade en stund och lyckades slutligen fånga en blixt på bild:
Väl ute på Willy Wall mötte jag upp med en mycket intressant vän. Vi pratade jobbmarknad och det hetaste nytt inom karriärsmöjligheter och dyl. De finns, de finns. Vi undgick att prata jobbsiffror / arbetslöshetssiffror. Såg på Bloombergterminalen idag att New York City är uppe i höga 10%, matten är enkel. Av 2011 statistik att utgå ifrån så bor ungefär 8.4 miljoner invånare i de fem boroughs som utgör NYC. Det blir ganska många ‘gold diggers’ på samma positioner. Fast när man tänker till och det funkar ju ibland, så är det bara en mindre del av de arbetslösa som aktivt söker jobb man kan ju enligt teorin säga att det finns ganska många lediga jobbmöjligheter, förhållandevis I alla fall. Hur som helst. Vatten , blixtrar och jobbmarknad, det finns åtminstonde en hel del energi här.
15 Juli
Då har det varit Bastille-dagen igen. Ja inte riktigt men den firas här söndagen närmast den 14 Juli. Var det 1789 fransmannen stormade fängelset i Bastille, ja hur franskt falafel är kan ju diskuteras med de var mycket goda. New York är en eklektis stad, här firas allt och alla. Det finns tid och rum för allt, vilket är roligt och turligt nog finns det ett stort intresse för andras identiteter.
De flesta “celebrations” innebär en mängd tjo och tjim, fransmännen verkar vara tysta individer, kanske därfor jag inte hörde marseljäsen, fast med det sagt många andra fina uppträdanden. Äkta franska macarons och crepes serverades ocksa!
Nu känns det ju lite som om jag bloggat fran frankrike men New York är en eklektisk stad och här firas allt och alla och så länge har jag inte sett några vilda indianer på hästar, så, så är det, m a o, lilla Europa
på glatt återseende!
Om du vill lära känna vår New York-bloggare Yvenhall R Avenhall lite mer, klicka: Här
________________________________________________________________