Följ vår artikelserie om Sveriges populäraste ledarskapsutbildning UGL

UGL är en populär ledarskapskurs i Sverige. Förmodligen den populäraste. Och har varit det under många år. Försvarsmaktens använder den liksom polisen och vissa läkarutbildningar. Vidare skickar både det privata näringslivet och den offentliga förvaltningen medarbetare på UGL. Men är populär lika med bra? Blir de personer som går UGL verkligen bättre ledare och medarbetare?

Följ med i Renew Magazines granskande artikelserie om UGL.  Vi börjar med att berätta om vad UGL är och vad två personer som har gått kursen tycker om den.

UGL står för Utveckling av Grupp och Ledare. Kursen riktar sig till ledare och medarbetare som vill bli effektivare i sin roll och sitt arbete (FHS hemsida).  Kursen syftar till att deltagarna ska få erfarenhet av gruppdynamiska situationer och förståelse för sin egen roll i gruppen. Man vill illustrera hur en grupp utvecklas och mognar över tid. Och vilka möjligheter och svårigheter ledaren möter under denna utvecklingsprocess.

UGL genomförs i internatform under en hel arbetsvecka (fem dagar) Att bo hemma eller komma och gå under kurstiden är inte tillåtet.  Anledningen är att man vill motverka en ”distansering till gruppen” Minst åtta och högst tolv deltagare är tillåtet exklusive två handledare. Gruppdeltagarna får inte vara bekanta med varandra, utan ska vara främlingar inför varandra. Anledningen till detta är att det inte ska förekomma ”ryggsäckar” med erfarenheter  och antaganden om varandra, eftersom det kan leda till att man inte vågar uttrycka vad man tycker och känner om arbete och ledarskap. Man eftersträvar också mångfald i grupperna eftersom det anses berika inlärningen.

Malin Persson, som arbetar som projektledare på ett privat företag i Göteborg, gick UGL 2006. Kursen hon gick var bara fyra dagar lång.

Enehall pensionat i Båstad

– Vi var tolv deltagare, fem kvinnor och sju män som kom från olika delar av landet. Det var allt från städare till poliser och läkare…  Vi bodde på ett härligt pensionat i Båstad. Enehall hette det…Fantastiskt.

Nå, vad händer då sedan konkret för deltagarna under kursen tillsammans med främlingar? Eva Hamboldt, som genom sitt arbetet på ett statligt företag fick gå UGL 2004, berättar att kursen började med en introduktion:

– De inledde med det som är grundstenen i UGL – att det är upp till dig som deltagare att skapa den. Det du ger får du dubbelt igen. Så, om du sitter på läktaren hela veckan kommer du att åka härifrån och tycka att UGL inte var något för dig. Men om du satsar hundraprocentigt, ger av dig själv, vidgar din komfortzon, kanske till och med går utanför den helt och hållet så kommer, enligt handledarna, aha-upplevelserna att kugga i varandra som i ett kugghjul så att det bara ekar i skogen. Det där tog jag till mig. Jag sa till mig själv att jag skulle gå in för det till hundra procent, säga allt det som jag behöver säga, även om det skulle innebära att jag blir en jobbig person. Säga precis allt, inte hålla inne med något, inte ens vara lite grann aktiv, utan mycket aktiv.

Under resten av UGL-kursen ställs deltagarna inför olika uppgifter som de ska hantera eller lösa. Efter varje uppgift ges tid för reflektion och samtal om det som deltagarna har upplevt. Och så ger man varandra feedback.

– Efter varje gruppuppgift fick vi en stund för oss själva för att fundera igenom vad det var som hände och hur vi reagerade på det. Sedan fick vi dela med oss av reflektionerna till gruppen… Varje dag inleddes med reflektion som innebar att vi fick dela med oss av våra egna tankar om hur vi hade upplevt och reagerat på det som hänt dagen innan.

Idag finns cirka 400 certifierade UGL-handledare organiserade hos en mängd olika utbildningsamordnare i Sverige. Vid varje UGL-kurs deltar två handledare, som alltid är en kvinna och en man.  Vad gör de under kursen?

– De introducerade varje övning som vi gjorde. Sedan iakttog de oss och skrev ner en del saker, som de ibland använde vid reflektionerna. Men de var aldrig med under kvällar, lunch eller fika, förutom sista kvällen…  De tog aldrig ställning, tyckte aldrig något om oss som personer, men reflekterade över det som hände i gruppen. Jag tycker att de var mycket proffsiga, säger Malin Persson

David Kolb

Den pedagogik som tillämpas i UGL kallas för upplevelsebaserat lärande och bygger på den amerikanske psykologens David Kolbs teori om experiential learning, som utformades på 1970- och 80-talet. Vill du veta mer om denna teori? Klicka:Här

När UGL introducerades i Sverige på 70-talet  baserade man den på FIRO-teorin, som den amerikanske psykologen Will Schutz ligger bakom. Kursen har sedan dess reviderats av Förvsarshögskolan ett flertal gånger. I samband men den senaste revideringen, som ägde rum 2008, har FIRO-teorin ersatts av Susan Wheelans teori IMGD (Integrated Model of Group Development). Om du vill läsa om dessa teorier – klicka: IMGD och här:FIRO

En annan förändring som Försvarshögskolan genomförde 2008  var att integrera teoretiska pass om gruppdynamik och ledarskap, hämtat från Susan Wheelans teori IMGD  Även handledarnas roll förändrades. Dessa förändringar uppskattades inte av alla, vilket resulterade i vad man kan kalla för en utbrytargrupp. Eftersom Försvarshögskolan äger UGL-konceptet har utbrytargruppen döpt om sin kurs till UCL. Förvirrande nog marknadsför man ändå sin kurs via UGL-portalen.

– UCL är inte en godkänd UGL-utbildning. FHS (Försvarshögskolan, Renews anm) är väldigt tydliga på den punkten.  Om folk går den och inte är nöjda har det inget med UGL att göra, säger Eva Hamboldt. Man kan heller inte gå den fördjupade UGL-kursen om man gått UCL.

 Om du vill veta hur UCL-leverantörerena ser på skillnaderna mellan UCL och UGL klicka här: show.php?id=100

UGL presentas i många sammanhang som en chefskurs. Eva Hamboldt  betonar dock att kursen lämpas sig för alla. Varför då?

– För att att alla personer behöver titta på sig själva. Sedan brukar det vara så att de som har reflekterat minst innan de går kursen får en kraftigare upplevelse än de som redan har börjat att reflektera över sig själv, kanske gått i terapi eller gjort något annat självförverkligande. Men även om man är duktig på att självreflektera, kan UGL ge mycket. För man har kanske fastnat i en viss typ av reflektion. Låst sig i den. Via UGL kan du hitta nya insikter… FHS är  vädigt tydliga med att UGL är för alla.

Varför presenteras UGL som en ledarkurs när det verkar handla så mycket om personlig utveckling?

– Ledarskapsperspektivet handlar inte om chefsskapet, utan om att lära sig att leda sig själv… Det är den typen av ledarskap. De som åker på en UGL och tror att de ska få en teoretisk kurs om vad som är bra ledarskap, hamnar på fel kurs. UGL handlar om att titta på sig själv, hur jag leder mig själv i grupper, både privat och professionellt… När jag känner mig själv så pass bra, och förstår hur jag påverkar och påverkas av andra, då kan jag lättare förstå andra.  Först då kan jag bli en bra ledare för andra. Det är därför det är så mycket fokus på att uppnå ökad självkännedom inom UGL

För Malin Persson blev UGL en mycket positiv upplevelse. Hon fick lära sig mycket om gruppdynamik och hur viktigt det är att alla personer i en arbetsgrupp delar samma målbild för att kunna arbeta effektivt.

– Och jag fick förståelse för hur viktigt första intrycket av en människa är, samtidigt som det är viktigt att inte fastna i det. Det finns ju så många orsaker till varför det första intryck av en människa är som det är. Det var en mycket nyttig erfarenhet för mig eftersom jag annars snabbt kan döma människor… Jag fick feedback som gjorde mig sur, men som också var mycket bra… Jag är mer lyhörd nu, tänker på hur viktigt det är med positiv och negativ feedback.

Även för Eva Hamboldt gav kursen mycket.

Eva Hamboldt

– Jag kom tillbaka till en organisation där många hade gått UGL. Vissa var uppgivna för de tyckte inte att den hade gett någon effekt och att det var svårt att komma tillbaka till verkligheten. För mig blev det en start på en självutvecklingsprocess. Den höjde definitivt min självkänsla och mitt självförtroende. Jag förstod mig själv bättre och varför jag reagerade på saker. Jag blev modigare både på arbetsplatsen och i privatlivet, vågade säga vad jag tyckte och stå för det. Att ha en åsikt var inte längre något läskigt eller skamfullt. Som medarbetare blev jag mer aktiv, både på gott och ont för min chef.

UGL:en blev alltså starten på en förändringsprocess för Eva Hamboldt. Från att ha arbetat med kommunikation och PR under många år valde hon att själv utbilda sig till UGL-handledare och att hoppa av PR-branschen. Hon driver numera en egen konsultbyrå inom ledarutveckling och organisationsutveckling.

Både Malin Persson och Eva Hamboldt tycker att alla i chefsposition borde gå UGL.

– Det finns så mycket nonsenskurser där ute som inte är baserade på någon vetenskap överhuvudtaget, men som blir trendiga…. Många chefer är noga med att sära på sitt privata jag och sin roll som chef. Enligt UGL går inte det. Det egna jaget, känslorna, stannar inte kvar i sängen på morgonen, utan är med i min chefsroll.  Om jag kan identifiera mina känslor när jag är på jobbet och vet varför de kommer, kan jag sortera dem bättre, göra mer medvetna val i mitt ledarskap och bli en bättre ledare, säger Eva Hamboldt.

Det här får oss att återkomma till frågan om nyttan av UGL. För både Malin Persson och Eva Hamboldt blev UGL otvetydigt en mycket positiv upplevelse. Men gäller detta för majoriteten av de som går UGL?  Och vad tycker kursdeltagarnas kollegor, chefer och arbetsgivare? Malin Persson fick inte någon återkoppling från sina medarbetare och chefer efter UGL. Det är ganska anmärkningsvärt. Eftersom kursen riktar sig till personer som vill bli effektivare i sina roller, är kollegornas, chefernas och arbetsgivarens bedömning relevant i utvärderingen av kurseffekten.

Man kan tycka att svaret borde vara givet eftersom så många anställda får gå kursen, antingen med hjälpa av skattefinansierade pengar eller slantar från arbetsgivare inom den privata sektorn. Förutom en utbildningsavgift på 16 000-20 000 kronor, tillkommer kostnader för logi och vad det kostar att ha medarbetare eller chefen borta från jobbet under en vecka. Enligt Försvarshögskolan har UGL cirka 4000 deltagare per år, vilket gör den till den mest utbredda ledarskapsutbildningen i landet. Men åter igen – betyder UGL:s popularitet och utbredning att den ger bättre chefer och medarbetare?

I kommande artiklar undersöker Renew Magazine detta. Välkommen tillbaka som läsare då.

Åsa-Mia Fellinger, Renew Magazine

Instagram: @magazinerenew

 

Vill du läsa mer om UGL? Klicka på länkarna nedan.

UGL saknar forskningsstöd

UGL-Sveriges populäraste ledarutveckling

Försvarshögskolan har inte heller någon forskning om UGL trots att de äger konceptet

Du behöver inte ha tittat i en psykologibok för att bli UGL-handledare

 

Källor:

Försvarshögskolans portal. om-ugl

UGL-akademin:uglakademin.se

ULC-portalen:www.ucl-portalen.se

UGL-kurser: www.uglkurser.se 

2017-03-13T11:51:58+00:00