Hjärnan och det mänskliga psyket

Hjärnan och det mänskliga psyket – Renew Magazine  skriver om hur vi påverkas av vår omvärld.

Den ser inte mycket ut för världen, den där gråaktiga vävnadsklumpen som kallas för hjärna. Men skenet bedrar – hjärnan är ett fantastisk organ. Den är den mänskliga existensen epicentrum.  Den gör att vi kan lösa problem, tala, springa, lukta, röra på oss.  Och mycket, mycket mer.  Även vår personlighet sitter i hjärnan, våra känslor, tankar och vår vilja.De senaste 50 årens forskning har dramatiskt ökat kunskapen om hjärnan, inte minst om vårt psyke.

Följ med i Renew Magazines artikelserie om hjärnan och det mänskliga psyket. Första artikeln handlar om vad som sker i hjärnan när vi blir alltför belastade och stressade på jobbet. Och vilka konsekvenser det får på vårt fungerande.

 

När stressen på jobbet kapar din hjärna

Mängder av e-mail och sms. Ständigt ringande mobil. Kollegor som kommer in på ditt rum och vill ha svar på frågor eller bara snacka skit. Det enda du vill göra är att få skriva klart din rapport, men gång på gång blir du avbruten. Irritationen ökar, du har svårt att hålla fokus och lyckas inte skriva så bra som du vet att du egentligen kan. På eftermiddagen måste du få iväg ett viktigt mail, men nätet krånglar. Ingen på kontoret kan hjälpa dig. Du ringer support, som har mer än en kvarts väntetid. Under tiden kommer din chef för att diskutera ett viktigt projekt med dig. Du vill, men förmår inte bidra med några som helst vettiga synpunkter. Det är som om kreativiteten gått i baklås. Frustrationen och irritationen kokar inom dig.

Känns situationen bekant? Då har du varit med om en amygdalakapning i din hjärna. I alla fall är det så som Daniel Goleman beskriver reaktionen i: The Brain and Emotional Intelligence: New Insights. I denna nya e-bok går han igenom de senaste forskningsrönen om hjärnan och de psykologiska förmågor, som han kallar emotionell intelligens.

Vad är det som egentligen händer i hjärnan här? För att förstå det måste vi först gå igenom några grundläggande fakta om hjärnan: Hjärnans högre tankefunktioner finns i frontalloben, se bilden nedan. Det är den som gör att vi kan koncentrera oss på en uppgift, planera vårt handlande, resonera logiskt och lära från erfarenheter.  Med hjälp av dem kan vi resonera och fatta förnuftiga beslut.  En del forskare kallar frontalloben för hjärnans exekutiva centrum.

 

 

 

 

 

 

 

Amygdala är lokaliserad långt ner i hjärnan, i det limbiska systemet. I detta system finns viktiga överlevnadsfunktioner som sömn, hunger, sexualdrift, andning och emotioner som lust och olust. Amygdala fungerar som en omkopplingsstation, som tar emot, värderar, organiserar och förmedlar viktig information från våra sinnen (syn, hörsel, lukt, känsel m.m).

 

 

Vår hjärna har utformats som ett verktyg för överlevnad, amygdala har en mycket central roll i detta Om den spårar ett hot, reagerar den blixtsnabbt och försätter oss i ett beredskapstillstånd. Allt för att vi ska kunna kämpa eller fly för våra liv. Men allt detta sker utan att koppla in den resonerande delen av hjärnan, dvs frontalloben.  Nå, vad har då detta med situationerna som beskrevs på jobbat att göra?

För att vi ska kunna hantera känslor och impulser måste samspelet mellan frontalloben och området som amygdala är en del av vara i balans. När frontalloben är aktiv kan vi resonera logiskt, fatta beslut, koncentrera dig osv. Men när intrycken och kraven blir för många rubbas denna balans. Amygdala reagerar på överbelastningen som ett hot och tar över.  När detta sker fokuserar vi allt på själva hotet. Kroppen kickas igång och vi ställs in på kamp eller flykt för att överleva.  Allt annat sätts på vänteläge. Några smarta diskussioner, kreativa ideer eller balanserade resonemang är det alltså inte läge för.  Det är därför som kreativiteten gått i baklås i exemplet ovan.

Men det handlar ju inte om något livshotande, utan om en vanlig jobbsituation, kanske du tänker. Ja, det är just det som ställer till det. Tusentals år av evolution har lärt frontalloben att inte ignorera amygdala Och det är alldeles utmärkt om det är en tiger som håller på att anfalla. Men inte om det är ett problem på jobbets om ska lösas.  Vi lever inte längre som grottmänniskor som måste se upp för faror, utan vi arbetar på kontor, sms:ar, mailar, twittrar och handlar vår mat på ICA. Men någon uppgraderingen till det moderna livet, har inte amygdala genomgått.

Psykiatern Dr Hollowell som på sin mottagning i New York allt oftare tar emot höga chefer har myntat ett namn åt de som händer med oss när frontalloben överbelastas –  ADT (Attention Deficit Trait).                    ADT är inte att förväxla med ADD, som är en neuropsykiatrisk störning med ärftlig grund. ADT har sin orsak i miljön, menar Hollowell. En miljö som präglas av allt högre tempo, ständig uppkoppling och tillgänglighet.  ADT är hjärnas svar på överkrav, en biprodukt av vår digitaliserade värld.

För att vi ska kunna hantera känslor och impulser måste samspelet mellan frontalloben och våra känslocentra som ligger djupt inne i mellanhjärnan vara i balans.  När kraven blir för många rubbas detta samspel – ADT blir ett faktum. I detta tillstånd, som Halloway alltså allt oftare ser hos höga chefer, fattar vi impulsiva beslut, vi ser inte helheten, vi är inflexibla, lättirriterade och inte trevliga att ha omkring.  ADT kommer inte plötsligt utan utvecklas gradvis.  Vi upplever inte bara ett stressmoment, utan de läggs på hög. Blir högen för stor är överbelastningen ett faktum. ADT blir allt vanligare i arbetslivet. Och gör vi inget, kommer det att utvecklas till en epedemi, menar Hallowell.

Det finns dock hopp. Det finns mycket vi kan göra för att motverka kapningar/ADT. Vi kan öva upp vår förmåga att behålla balansen i hjärnan genom olika tekniker . Men arbetsmiljön måste också förändras. Mängder av parallella uppgifter, en kultur där ”mycket göra” och ”rasande tempo” är högstatus måste motverkas. Och så måste användningen av alla digitala hjälpmedel läggas upp annorlunda. Att ständigt kolla av sin mail är varken bra för vårt hjärnkontor eller för kontoret vi vistas

______________________________________________________

TIPS för att undvika kapning/ADT

1. Var uppmärksam på tidiga signaler. Checka av inåt hur du mår. Du har förmodligen symtom som påminner att överbelastning är på gång, t ex spända käkar, hjärtklappning, fjärilar i magen.

2. Lugna ner dig själv genom inre självprat. Nu märker jag att jag börjar få stressymtom. Det beror på att det är lite för mycket just nu. Ta det lugnt. Håll fokus på en sak i taget.

3. Sakta ner tempot

4. Ta en paus. Res på dig, gå någon annanstans en stund. Helst dit där du får vara ifred.

5. Fokuserar all din uppmärksamhet på andningen under 5-10 minuter.

6. Bryt av med någon enkel övning som till exempel att rita en streckgubbe eller skriva ner ditt personnummer. Detta kan ”lura” din hjärna att stänga av alarmknappen.

 

Tips/arbetet

1. Bryta ner arbetsuppgifter i mindre delar.

2. Ha bestämda e-mailtider, förslagsvis två gånger per dag. Noll tolerans resten av dagen

3. Sätt telefonen på tyst läge. Tala in ett meddelande som säger att du är upptagen, be dem återkomma lite senare.

4 Gör de viktigaste arbetsuppgifterna när du är som piggast, vilket för de flesta brukar vara under förmiddagen.

5. Innan du lämnar kontoret, gör upp en lista över de fem viktigaste sakerna för nästa dag.

 

 

 

 

 

 

Åsa-Mia Fellinger, Renewmag.se © 2011. Alla rättigheter reserverade.
—————————————-

KÄLLOR:

The Brain and Emotional Intelligence: New Insights / Daniel Goleman 1st Digital Edition ISBN 978-1-934441-11-4

Overloaded Circuits. Edward M. Hallowell. Harvard Business School Publishing Corp. 2010

ISBN 978-1-4221-5799-2

Secrets of Your Brain.U.S. News & World Report. Special edition. 2011.

 

2017-03-13T11:52:08+00:00