Arbetsnarkoman, duktig-flicka, prestationsprinsessa – många är namnen på ett vanligt och omtalat fenomen idag – ivern att prestera och att vara duktig. För vissa är den så stor att den blir till ett problem. Då spökar i många fall en bristande självkänsla -eller bättre uttryckt- en prestationsbaserad självkänsla i bakgrunden. Renew Magazine har intervjuat forskaren som upptäckte och gav ord åt detta nutidsgissel.
Det är en mycket engagerad stämma som hörs i andra änden av telefonen då jag talar med Lennart Hallsten, som är docent i psykologi och forskare vid Karolinska institutet. Det var Hallsten som upptäckte och sedan lanserade begreppet prestationsbaserad självkänsla. Hur gick det till?
Lennart Hallsten
– Jag hade jobbat som psykolog och forskare under många år och blev en gång i tiden särskilt intresserad av det här med utbränning. Jag var missnöjd med hur man definierade utbrändhet och utbränningsprocessen. Var folk utbrända under romartiden? Var slavarna utbrända? Knappast, men sannolikt var de mycket trötta. Så jag frågade mig: Vad är det unika med utbrändhet? Jag kom fram till att det handlade om processen till utmattning. Det var själva vägen till tröttheten som var intressant. Så småningom tyckte jag mig se att de som blev utbrända var de som pressade sig väldigt hårt för att nå dit de ville. Min idé var att behovet att visa sig duktig inför sig själv och andra, något som jag kallat för prestationsbaserad självkänsla (PBS), som var en viktig drivkraft hos dem som blir utbrända. De vanliga måtten på utbrändhet var därmed för vida, man fångade in för många fiskar. Därför gör jag skillnad på två trötthetstillstånd, burnout och worn out, utbränd och psykiskt utsliten Om man är trött och har hög PBS, då kan vi prata om utbrändhet. Är man lika trött, men har låg eller medelhög PBS, då är man worn out. Det är viktigt att skilja dessa trötthetstillstånd för att kunna behandla och motverka dem. De olika grupperna behöver skilda former av hjälp och stöd.
När lanserade du begreppet prestationsbaserad självkänsla?
– Jag har varit ute och föreläst under många år och första gången som jag pratade om det här var på slutet av 1980-talet. Begreppet har även förekommit i flera artiklar som jag har skrivit. Den första sammanfattande artikeln publicerades 2005.
Om vi börjar övergripande – vad skiljer självkänsla från självförtroende?
– Självkänsla handlar om vem man är och om man duger. Medan självförtroende handlar om vad man tror sig kunna klara av i en eller flera uppgifter.
Vad är det då som skiljer prestationsbaserad självkänsla från låg självkänsla? 
– PBS handlar egentligen inte om självkänslans nivå utan om hur självkänslan skapas, om själva källan bakom den. Man försöker bygga sin självkänsla genom att visa sig duktig.
Hur tar man reda på om någon har hög prestationsbaserad självkänsla? Finns det någon mätmetod?
– Jag har tagit fram en skala med fyra frågor som mäter PBS. Och som verkar fungera ganska bra. Drygt 50 000 personer har nu svarat på dem.
_____________________________________
Om du se detta formulär, klickaHär
_____________________________________
Vad beror en prestationsbaserad självkänsla på?
– Jag tror att det på en samhällelig nivå handlar om det moderna samhället, som ställer nya och andra krav på oss människor. I och med den ökade individualiseringen är det upp till var och en att visa sin plats och vem man är. Tidigare kunde man alltid hävda att om man lyckas eller inte beror på ens ursprung, ens bakgrund. Men i takt med den tilltagande demokratiseringen så tycks det inte längre vara giltigt med sådana argument. Det som definierar ens värde som person ansvarar man själv för numera.
Sedan beror det på kulturella faktorer, hur man ska vara för att duga. Och så spelar barndomen och uppfostran roll, vilka budskap man bär med sig från den, hur man ska man vara för att föräldrar och andra ska värdesätta en som person. Många av dem med hög PBS bär med sig budskap av karaktären, ’Ät upp din gröt så är du duktig’. Man bär alltså med sig vissa villkor och budskap för att duga i föräldrarnas och omgivningens ögon.
Gener verkar också betyda mycket både för vår personlighet och vår självkänsla. I min forskning har vi tittat på 20000 tvillingar. Preliminära data tyder på att drygt 30 procent av den variation som finns mellan människor i PBS bestäms av generna. Enäggstvillingar är mer lika varandra i PBS än vad tvåäggstvillingar är. Att växa upp i samma familj verkar inte alltid göra folk lika. Snarare verkar det som att de som vuxit upp i samma familj har fått rätt olikartad uppfostran.
Finns det några könsskillnader vad gäller hög prestationsbaserad självkänsla?
– Det är något vanligare hos kvinnor. Men ålders- och utbildningsskillnaderna är i allmänhet större än könsskillnaderna. Unga vuxna har högre PBS än äldre. Personer med högskole- och universitetsutbildning har högre PBS än de som inte har sådan utbildning.
Fokuserar man inte för mycket på de negativa aspekterna av den prestationsbaserade självkänslan? Förbiser man till exempel inte hur viktig den är för vårt välstånd? Om den inte fanns så kanske det inte skulle byggas framgångsrika företag, skapas stor konst etc. Kan det till och med vara så att den prestationbaserade självkänslan har fyllt och fyller en viktig överlevnadsfunktion hos oss? Vad är dina reflektioner kring ett sådant resonemang?
– Pratar man med dem med hög PBS så säger de att det också har varit bra för dem. Att de har pressat sig har gjort att det gått hyggligt för dem i livet. Det kan man också se som en förklaring till varför folk lägger sig till med sådana här beteenden. Människor med hög PBS har lärt sig att om jag presterar väl kan jag få uppskattning från min omgivning. På kort sikt sänker sådant beteende orosnivån. Men på lång sikt blir konsekvenserna ofta negativa. Man kan komma långt i livet men till en stor kostnad för att man har pressat sig så mycket.
Vad kan man göra åt en prestationsbaserad självkänsla?
– Det finns tecken på att mindfulness kan fungera väl. Jag tror också det kan vara bra att diskutera sitt förhållningssätt med personer som man har förtroende för. I yrkeslivet är det också viktigt att chefer är vaksamma på möjliga yttringar av hög PBS, till exempel om en person alltid tar på sig extra arbetsuppgifter. I en studie som några kollegor genomfört, fick personer med hög respektive låg PBS svara på ett antal frågor av karaktären, Vad heter huvudstaden i Peru? När detta var klart fick de alla en falsk återkoppling om att de hade presterat dåligt på frågorna. Sedan, när det var dags för nya uppgifter, blev de tillfrågade om de ville ha enklare eller svårare uppgifter. Personer med hög PBS valde då svårare uppgifter, medan de med lägre PBS valde enklare uppgifter. De med hög PBS pressar sig alltså mer och tar alla chanser att visa sin kunnighet och duglighet.
Åsa-Mia Fellinger, Renew Magazine
fellinger@renewmag.se
____________________________________________
Här kan du läsa våra andra artiklar om självkänsla
Inledande artikel om självkänsla
“Med bra självkänsla så förstår man…”
“I ett socialt vakuum lär det inte förekomma någon prestationsångest”
_____________________________________________