IPT – en uppstickare i terapidjungeln

 I samband med publiceringen av Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom 2010 fick en dittills ganska okänd terapiform mycket uppmärksamhet. En terapiform som varken är psykodynamisk, kognitiv eller beteendeterapeutisk, utan som har sin egen grund. Vi syftar förstås på IPT-   interpersonell terapi.

 

IPT är en evidensbaserad korttidsterapi som först utarbetades för behandling av depression men även har visat sig användbar för flera diagnosgrupper och problemområden, som ätstörning, bipolärt syndrom, PTSD m.fl. En modifierad form finns för ungdomar. Metoden fick stor uppmärksamhet i samband med publiceringen av Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom 2010. IPT är, bredvid KBT, den psykoterapeutiska behandling som erbjuds inom ramen för rehabiliteringsgarantin.

I IPT kopplas patientens mående till interpersonella problem i patientens liv. Efter bedömningsfas väljer man det interpersonella fokusområde som utgör grundproblemet hos patienten. Genom att titta på styrkor och svagheter i individens nätverk stöttar man personen att relatera till sina närstående på ett mer adaptivt sätt. IPT tränar patienten att kommunicera sina behov och göra sig förstådd gentemot viktiga personer i hans eller hennes liv. När relationerna förbättras, minskar symtomen.

Fokusområdet samt kopplingen till nära mänskliga relationer kan göra att patienten känner sig hållen, tagen på allvar och förankrad i sin problembeskrivning. IPT hittar inte i första hand lösningen på problemet utan stannar kvar i de känslor som hindrar patienten från att släppa taget om depressionen. I samtalen upptäcker patienten att det går att få ett nytt förhållningssätt och en annorlunda kommunikation till omgivningen. Det kan vara i nära relationer i familjen, vänner och släkt men även grannar, arbetskamrater och människor i allmänhet.

Kommunikationsanalysen som ingår i metoden IPT förändrar patientens kommunikation och förståelse av omvärlden. Omgivningen möter en tydlighet från patienten avseende kommunikation kring grundläggande behov hos densamme. Patienten får verktyg att möta och bemöta de utsagor som patienten har agerat på sedan länge. Det kan vara patientens ursprungsfamiljs kommunikationssystem som har medverkat till att fördjupa depression och allmän nedstämdhet. Genom att medvetandegöra vad och hur behov förmedlas till omgivningen och till patienten klargörs patientens dilemman och ger vederbörande ett handlingsutrymme till förändring. Ny kommunikation kring känslor och behov ger nya förhållningssätt till omvärlden.

 

Vill du läsa mer om ITP, klicka här.

2017-03-13T11:50:23+00:00