Därför ska du källsortera ​sju myter möts av fakta

Seglivade myter gör att nyttan av återvinning ibland betvivlas. Misstron riskerar att undergräva den fortsatta resan mot regeringens nya återvinningsmål som gäller från 2020, redan om fyra år. Därför väljer Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) att nu bemöta de vanligaste myterna om återvinning.

 

Svenska folket blir allt bättre på att återvinna. De återvinningsmål som regeringen satt upp från 2017 överträffas redan för samtliga förpackningsmaterial och tidningar. Trots detta finns det djupt rotade rykten och myter som utgör hinder för att uppnå ökad återvinning. Från år 2020 är målen betydligt mer ambitiösa, vilket innebär en utmaning för alla hushåll och verksamheter som använder förpackningar.

– Generellt är vi i Sverige duktiga på återvinning och de allra flesta gör rätt när de sorterar och återvinner sina förpackningar och tidningar, men jag vet att vi kan bli ännu bättre. Av någon anledning finns det kvar flera väl spridda myter om hur återvinning fungerar och inte fungerar. Därför arbetar vi kontinuerligt med att sprida kunskap och ett exempel på det är Åter-vinneriet, en onlineutbildning öppen för alla, säger Annica Dahlberg, kommunikationschef vid Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

 

Sju myter möts med fakta:

  • 1.Förpackningarna behöver rengöras noggrant.Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. Om det inte görs riskeras att de inte återvinns eftersom de då hamnar fel i den automatiska återvinningsprocessen, som eftersorterar förpackningarna bland annat efter vikt. För att slippa lukt och kladd hemma är det förstås en bra idé att rengöra noggrannare.
  • 2.Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av flera olika material.Många färskvaruförpackningar består av kartong, en plasthinna på insidan och ibland en plastkork längst upp. Plasthinnan skiljs åt från kartongen i återvinningsprocessen. Förpackningen ska därför sorteras som pappersförpackning, medan den löstagbara plastkorken hör hemma hos de andra plastförpackningarna. Generellt gäller samma sak för alla förpackningar som består av flera sammansatta material. De ska sorteras efter det viktmässigt dominerande materialslaget. En enkel tumregel är att man aldrig ska behöva använda ett verktyg för att separera två material åt.
  • 3.Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.Den miljöbelastning som uppstår av transporter motiveras mångfalt av de miljövinster som uppnås.
  • 4.Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll.Några exempel på vilken nytta återvinning ger om vi gör det tillsammans: Om vi skulle lämna alla metallkapsyler till återvinning, skulle det gå att tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Om alla svenska hushåll återvann ytterligare en plastförpackning till i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3 600 ton, vilket motsvarar utsläppen från cirka 1 200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmning av 675 medelstora villor.
  • 5.Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop.Inget av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop, utan allt skickas separerat till återvinning. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser FTI anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade.
  • 6.Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i sopnedkastet.
  • Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns alltså inte. Att elda upp sopor och förpackningar generar värme eller el som kan användas för till exempel uppvärmning av bostäder, men det är betydligt mer resurseffektivt och bra för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas samt tidningar till nya produkter.
  • 7.Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans.Det kan se ut som om allt blandas ihop, men de lastbilar som hämtar glasförpackningarna och flaskorna har två fack på flaket, ett för färgat och ett för ofärgat. Glas kan återvinnas obegränsat antal gånger utan att kvaliteten försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk – råvaror som finns i begränsad
    mängd. Det går även åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med råvara som används för första gången.


Källor: Förpacknings- och Tidningsinsamlingen och www.sopor.nu

2016-01-27T09:08:52+00:00