Kräftskivan startade i klostren

Det är åter dags för kräftsäsong i Sverige. Kräftskivan har blivit en av de festligheter som förknippas mest med vår svenska identitet men egentligen började seden i klostren i samband med fastan.

Kräftan har serverats i Europa sedan medeltiden. De första omnämnandena i kokböcker och läkemedelstexter dateras till 1400-talet. Länge avnjöts de främst i klostren och man tror att det kan ha sitt ursprung i samband med fastan då man inte skulle äta kött och letade efter mat som kunde jämställas med fisk. Rätten blev populär i de högre stånden under 1400-talet och det dröjde till 1800-talet innan det blev en mer allmän rätt och accepterat som föda. Det var också först under 1800-talet man lät kräftorna svalna i sitt spad, tidigare åts de varma. Kräftor har länge omnämnts som afrodisiakum vilket kan bottna i att de innehåller ämnena jod och fosfor som påverkar hormonerna.

Första gången kräftan nämns i svensk gastronomi är i ett brev från Erik XIV år 1562 där han beställer kräftor till sin systers bröllop från fogden på Nyköpingshus. Den moderna svenska kräftfesten tillkom till under 1900-talets första decennier, förmodligen med ursprung i borgerliga ”kräftsupar” under 1800-talet. Benämningen Kräftskiva har använts sedan 30-talet.

1907 spreds sjukdomen kräftpesten i Sverige. Detta ledde till att flera av populationer av flodkräftor senare dog ut. Man började därför att importera kräftor från olika länder som TurkietSpanien och Kina, vilket gjorde att kräftor blev alltmer lättillgängliga i landet och kan ses som grunden för den traditionella kräftskivan. Inledningsvis var det vanligare att den övre klassen firade denna fest, men på 1960-talet blev det allt vanligare bland alla samhällsklasser i Sverige

Tidigare var det i Sverige reglerat i lag vilka tider på året kräftan var lovlig att fiskas. Kräftpremiären inföll den första onsdagen i augusti. Lagen avskaffades 1994 och man kan numera köpa frysta, importerade kräftor året om, men vissa håller fortfarande på traditionen att inte äta kräftor före kräftpremiären. Det importeras ca 2 500 ton kräftor till Sverige varje år. Huvudexportörer är Turkiet, Spanien och Kina, där Kina dominerar.

För den som vill förbättra sin teknik för att fatt i det goda köttet på kräftan eller vill veta vilka delar som är ätliga/rekommenderas så finns här ett matnyttigt inlägg om hur du enklast äter en kräfta.

Läs mer om kräftor:

DN: Tillbehören fixar skivan

SvD: Så äter du en kräfta på bästa sätt

2017-03-13T11:51:06+00:00