Den krävande och välgörande gråten

De flesta av oss har nog upplevt den lättnad som kan infinna sig i både huvudet och kroppen när vi har gråtit. Det är som om alla spänningar släpper. Och vi kan se lite klarare på det som gjorde att vi började gråta, åtminstone distansera oss en aning. Men långt ifrån all gråt känns på det där viset. Ibland spelar det ju ingen roll hur mycket vi gråter, sorgen river och sliter ändå innanför bröstbenet. Och de tårar som kommer när vi är förbannade på någon känns allt annat än bra. Istället för att stå upp för oss själva, har vi fullt sjå med att hålla tillbaka vårt hulkande. Inte nog med det, gråten gör ofta att vi känner oss i underläge.

Varför vi människor gråterär en fråga som forskare länge har ställt sig. Vissa forskare menar att gråt är en sorts urinstinkt, som uppkom innan människan hade något språk. Gråten fungerade som ett sätt att påkalla flockens uppmärksamhet när man var rädd

Ger andra tårareller i fara. Att gråten inte försvann som kommunikationsform när människan började tala, tror man beror på att vi fortfarande är ganska dåliga på att klä våra känslor i ord. Det är också bara människan som gråter.  Även om många andra djur har en tårfilm och kan utsöndra vätska från ögontrakten, är det alltså bara människoarten som gråter av känslomässiga skäl. Man vet också att de tårar som kommer när vi är ledsna har ett annat innehåll än vår vanliga tårvätska – den som hindrar hornhinnan från uttorkning och skyddar ögat från skräp. Och den som kommer när vi hackar lök.

Vid University of South Florida och Tilburg University i USA  undersökte några forskare för några år sedan man om det fanns några fördelar med att gråta.  Resultatet visade att det beror på i vilket tillstånd vi gråter. Om vi till exempel gråter när vi är stressade och/eller upprivna, känns det vanligtvis bättre efteråt. Men det gäller inte om vi är deprimerade eller lider av någon ångestsjukdom. Då leder gråt inte till någon känsla av lindring. Ibland kan gråt snarare förstärka de negativa känslorna.

Gråt är också en form av kommunikation. Genom vår gråt visar vi att vi behöver behöver hjälp. Barns gråt är ett tydligt exempel på detta, gråten kan vara deras enda sätt att meddela att de är hungriga eller har ont. Och att det kan kännas skönt att bli tröstad känner nog de flesta av oss igen. Men vad händer med barn som aldrig blir tröstade under sin uppväxt? Ja, att det kan leda till känslomässiga problem längre fram är nog de flesta psykologer överens om.

Sven Svebak, som är professor vid neuromedicinska institutet på universitetet i Trondheim, tycker inte att man bör försöka att framkalla tårar, antingen för sig själva eller andra, utan låt dem komma spontant.  Och att det skulle vara bra att gråta ut efter en obehaglig/dramatisk händelse, håller han inte alls med om.

– Tidigare trodde många att det var bra terapi att låta en person sitta och återuppleva de dramatiska händelserna och gråta ohämmat… Så gjorde forskarna ett experiment där en grupp patienter genomgick en  sådan behandling, medan en annan grupp gjorde något trevligt. Efter att ha undersökt immunförsvaret fann man att detta var skadat på de patienter som gråtit ohämmat, berättar Sven Svebak till forskning.no.

Limbiska systemet (rött och gult)

Men vad är det som egentligen händer inom oss när vi gråter? Jo, när vill till exempel är ledsna eller arga stimuleras tårkörteln via nerver från känslocentra i hjärnan (limbiska systemet i framhjärnan). Men exakt hur hjärnan arbetar under gråt är inte klarlagt.  Däremot vet man att gråt är en krävande fysisk aktivitet som involverar många av kroppen muskler och som kräver både ökad hjärt- och andningsaktivitet. Amerikanska forskare mätte energiförbrukningen hos små barn under olika former av aktivitet. Resultaten visade att gråta krävde  nästan dubbelt så mycket energi som vanlig aktivitet och fyra gånger så mycket som att bara ligga stilla och vara nöjd. Gråtande barn använder omkring 30 procent av sin totala energiförbrukning på själva gråten. Det är med andra ord inte särskilt underligt att vi känner oss trötta när vi har gråtit. Oavsett om vi är bebisar eller 50 +.

 

Åsa-Mia Fellinger

fellinger@renewmag.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2017-03-13T11:51:06+00:00