Estelle: ”Som situationen är nu skapar klassföräldrar en aktivitetshets”

Nä, nu måste jag gnälla lite. Eller ganska mycket faktiskt eftersom det som jag kommer att ta upp irriterar mig rejält.. Det handlar om aktivitetshetsen i relation till skolan. Det snackas återkommande om det svåra livspusslet för barnfamiljer, men ingenstans tar man upp att detta är en av de stora bovarana i dramat.  Dagens föräldrar har fått för sig att det måste arrangeras gemensamma aktiviteter varenda jäkla termin.

Det ska fixas korvgrillning, tipspromenader, ost-och vinkvällar, loppismarknader, knytkalas, brännboll, femkamper och fan och hans moster termin efter termin. Inte nog med det, i samband med varje terminsslut ska det bakas tårtor och bullar, kokas kaffe, fixas saft och inhandlas presenter till lärarna.  Jag trodde i min enfald att detta skulle upphöra när barnen började på högstadiet, men ack så fel jag hade. Det ska fortfarande fixas fika och presenter trots att vi föräldrar inte ens är med vid avslutningarna (med undantag för i 9:an).

Initiativtagare och pådrivare till alla aktiviteter är klassföräldrarna, som väljs nya varje år. Jag vet inte vad grundtanken var med  klassföräldrar, sannolikt var den bra. Men som situationen är nu skapar klassföräldrar en aktivitetshets.

Sedan finns det också en ekonomisk aspekt av det hela. När mina barn började 3:an respektiver 7:s räknade jag ut vad höstens föräldra- respektive barnaktiviteter i kombination med de pengar som jag förväntades betalas in till respektive klasskassa” landade på. Summan blev 1 800 kronor. Är det verkligen rimligt?

Under de senaste veckorna har min inkorg bombats med mail från föräldrar som diskuterar olika aktiviteter  som barnen skulle kunna tjäna pengar på och sedan använda till en skolresa. Det har ältats städuppdrag, loppmarknader, tidningsförsäljning m.m.  Ingen av aktiviteterna kommer att kunna grejas av barnen på egen hand, utan kräver insatser från oss föräldrarn. Hallå, jag betalar hellre 200 kr ur egen ficka än att arrangera bullförsäljning på något torg i stan en lördagseftermiddag. För mig är varken loppmarknader eller vårstädning några avgörande händelser för att min son ska förstå att pengar inte bara kommer, utan kräver sin insats.

Nu ger jag förmodligen intrycket av att vara en hopplöst osocial person, men si det stämmer inte alls. Jag umgås gärna med andra föräldrar. Och jag inser definitivt nyttan av att  föräldrar träffas i samband med att barnen börjar i en ny klass. Och jag tycker också det är trevligt med gemensam fika inför sommarlovet. Men detta påfund med aktiviteter varenda jäkla termin känns både påtvingat och framkrystat. Ja, jag tycker faktiskt att det är ett symtom på ett ohälsosamt föräldraengagemang. Dagens föräldrar är så jädra ängsliga och rädda för att göra fel, att vi faktiskt gör fel. Skolbarn behöver inte äta tårta i samband med varenda skolavslutning. Eller teambuilda via utflykter till laserdome. De ”bondar” ändå. På skolgården och i klassrummen. Och vi föräldrar behöver inte sörpla vin tillsammans varje skolår.  Det räcker med de spontana möten som sker t ex vid sidan av fotbollsplanen, vid hämtningar och lämningar i samband med lek och kalas och vid skolavslutningar.

Det är dags att sätta ner foten. Jag kommer att göra det. Hänger du på?

Estelle

 

2017-03-13T11:51:13+00:00