Flickan och konsekvensen

Hon tvekar lite när hon säger det. ”Jag vill göra mitt ex-jobb om en kompis till mig…ja alltså, hennes pappa…ja,han dricker” Så är hon tyst en stund och sedan säger hon:

”Ja alltså, det ämnet ligger ganska nära mig själv med.”

Hon är inte ensam, under mina snart nio år som lärare på en TV-utbildning har det här inte varit något ovanligt ämne.

Det brukar dyka upp ungefär vid den här tiden på året, när det är dags att välja ex-jobb och eleverna ska få chans att fördjupa sig i något som berört dem lite extra.  Eller… berör dem lite extra. För det är sällan det är bearbetat, klart och över. Nej oftast är de situationer de lever i fortfarande som unga vuxna bara på ett annat sätt.

Jag har 14 vuxna elever i mitt klassrum, 14 noga utvalda av många.  Deras ansökningar har stuckit ut i mängden och betygen och/eller engagemanget har varit på topp. De har gallrats ut och synats. Jag kan inte lova att de är ett tvärsnitt av befolkningen, men ett försök till att ha så olika bakgrunder och erfarenheter som möjligt.  I varje klass under de här åren har de alltid, och jag överdriver inte, funnits elever med en förälder eller släkting som inte kunnat hantera alkohol.  I varje klass har det också funnits en eller flera som slitit med ätstörningar. Vi pratar 14 elever om året.

Där medberoendet har hängt med som en ilsken fluga som aldrig vill ge sig. Den där känslan av att vara upptagen av att kontrollera en annan människas beteende. Rädslan för konflikter, bristen på att sätta gränser, självkänslan som ligger och skvalpar långt ner i maggropen,  svårigheterna att kunna hantera kritik.

Jag minns speciellt en fantastisk tjej som hela tiden ville veta hur hon låg till gentemot de andra. Hon hade alltid varit en A-student och det här yrkesvalet, där det inte var poängen som räknas utan styrkan i en berättelse eller kreativiteten i en bildsekvens, blev plötsligt lite svårt att hantera.  Lite för abstrakt.  Jag envisades med att säga att det inte var en tävling, att det handlade om att hitta sitt berättarspråk. Hon envisades med att vilja veta hur hon låg till- vad hon var värd.

En  varm dag när det bara var hon och jag i redigeringen kom berättelsen. Flaskorna som skulle gömmas, lyssnandet av hur stegen lät i trappen eller hur nyckeln sattes i låset. Många, långa nätter av oro. Jag lyssnade, tröstade och fattade.  Jagandet efter poängen var egentligen en känsla av att hitta något att kontrollera – då skulle kanske kaoset lägga sig.  Det var ingen ovanlig familj, som levde under tuffa omständigheter. Tvärtom. Men med en sjukdom som ingen ville tala om, allra minst den som bar den.

Grejen är att även om de nu lämnat föräldrahemmet så surrar flugan med. Medberoende flugan. Ibland sätter den sig i maten, ibland sitter den på axeln på killen/tjejen man väljer att bli ihop med och ibland sitter den på datorn och stirrar stint tillbaks på den stackars personen som bara försöker göra sitt bästa men där det aldrig blir gott nog. När den surrar in i klassrummet och jag ser hur den sätter sig på en person som sjunker ihop vid en utvärdering av ett inslag, brukar jag fråga:

–       Ok efter alla omdömen du just fick på din film, exakt vad var det du hörde?

Alltid det dåliga, aldrig det bra.

Jag gillar av princip inte rekommendationer och riktlinjer. Låt folk tänka själva.  Men efter nio år och många och långa samtal med 20, 30 – åringar med tårar i ögonen och stora frågetecken kring sitt eget beteende. ”Varför reagerar jag så starkt? Varför kan jag inte sätta gränser? Varför kunde jag inte få honom/henne att sluta? Om jag bara…”

Så känner jag att allting har ett pris. Och i de här fallet är det inte bara den som fyllde systempåsen som betalat.

 

JohannakrnkJohanna Litsgård Lebourne 

Johanna.lebourne@renewmag.se

Twitter: litsgaard

 

 

 

 

 

 

Läs också:

Jag och min kropp – en betraktelse i provhytten

”Jag trodde vi skulle förlora honom” – Johanna om att hamna mitt i stressen på BB och barnmorskornas uppror

Det här med hur vi hotar våra barn 

När det bränner till

Det här med att fylla 42 – en betraktelse över 40 plus generationen

 

2017-03-13T11:51:12+00:00