DI Weekend imponerar med bra reportage

Dagens Industri, DI, aldrig lockat mig nämnvärt mycket. Visst har det hänt att jag då och då har bläddrat igenom de rosa sidorna, och visst har det hänt att jag har dröjt kvar vid någon artikel, men summa summarum kan jag konstatera att DI inte är en tidning för mig. Föga förvånande med tanke på min utbildnings- och yrkesbakgrund (få psykologer går igång på DI) i kombination med mitt ointresse för ekonomi.

DI Weekend däremot, mer eller mindre kastar jag mig över. Javisst – vissa artiklar – inte minst de om bilar, klockor och skidåkning – känns lite tröttsamt förutsägbara i sin undertext om vad som är ultimata markörer för framgång och tjock plånbok. Men övrigt innehåll ofta rena rama läsgodiset: spännande intervjuer, avslöjande intervjuer och reportage av mycket hög klass.

I det senaste numret DI Weekend 4-2013 intervjuas ”doldisen” inom HM-familjen, Stefan Bengtsson om ”affärerna, familjen och sina omfattande välgörenhetsprojekt.”. Detta är väl en ganska typisk DI Weekend-artikel: en miljardär  (ofta så kallad doldis) som jobbar med välgörenhet  (ja, jag vet, bilden av den gode kapitalisten är också lite tröttsamt förutsägbar) Icke desto mindre gillar jag denna typ av artiklar. Det är bra att engagemang i välgörenhet blir statusfyllt.

DIMen det jag framför allt vill rekommendera i senaste DI Weekend är ett granskande reportage om Egyptiern Ahmed Agiza som avvisades från Sverige i ett CIA-plan i december 2001.  Amerikanska CIA:s inblandning i avvisningen avslöjade några år senare i Kalla Fakta i TV4.  Minns ni detta? Den svenska regeringen har kritiserats mycket för att den godtog så kallade diplomatiska garantier om att de gripna egypterna skulle få en rättvis rättegång i Egypten, och att de inte skulle torteras. Men det blev alltså precis tvärt om. Ahmed Agiza, som anklagades för att vara terrorist, kastades i fängelse där han torterades av den egyptiska säkerhetspolisen. Först under den arabiska våren släpptes han fri och kunde återförenas med sin familj i Sverige.

FN:s människorättsorganisation kritiserade Sverige  för behandlingen av Ahmed Agiza. Det gjorde att han fick 3 miljoner i skadestånd, trots detta förnekades han de första åren uppehållstillstånd i Sverige.  Någon hjälp med rehabilitering får han dock fortfarande inte, inte heller har man från regeringens håll bett om ursäkt för det som hände, än mindre  tilsatt en kommission för att gå igenom alla handlingar kring avvisningen.

Jag själv minns medias rapportering om avvisningen, inte minst Anna Lindhs påstådda inblandning. Och visst förstod jag att något hade gått så fruktansvärt fel i avvisningen och att Sverige genom den hade deltagit i det urskillningslösa kriget mot terrorismen. Men mer än så har inte min kunskap och engagemang sträckt sig. Men nu, efter att ha läst, Susanne Barks reportage i DI Weekend, vet jag bättre. Och med det följer både upprördhet och engagemang.  Tack för det!

Det enda tråkiga med DI Weeekend är att den inte finns på nätet. Jag skickar därför en vädjan till deras redaktion att lägga ut artiklarna på nätet 1-2 veckor efter publiceringen i papperstidningen. På så sätt kommer man dels hålla liv i artiklarna betydligt längre än nu, dels öka intresset för att köpa blaskan.

Åsa-Mia Fellinger

fellinger@renewmag.se

2017-03-13T11:51:19+00:00