Var sjutton hände med snöröjningen i Stockholm?

Det har väl inte undgått någon i vår kära huvudstad att det råder snökaos.  På många sätt är det mysigt och häftigt med all snö som vräker ner, men också jobbigt. För attans så svårframkomligt det blir.

Naturligtvis är det inte konstigt att det blir en hel del strul med både kollektivtrafik och annat en dag som denna. Men jag kan ändå inte låta bli att knorra. För var sjutton håller alla plogbilar till?  Idag har jag varit i både Stockholms innerstad och strax utanför tullarna inklusive flera huvudgator. Inte en enda gång har mitt öga skådat en plogbil. Har de snöat in eller?

– Inte alls, säger min man och berättar upprört att Stockholms kommun har upphandlat lastbilschaufförer till snöröjningen i år. Chaufförer som ska sköta snöröjningen utöver sina ordinarie jobb.Problemet är bara att de inte får jobba längre än åtta timmar i streck.

– Och du kan ju tänka dig hur många timmar som måste läggas på plogningen idag. Varför gör inte Reinfeldt och gänget någonting? Jag har helt tappat förtroende för dem, säger min man ilsket. (han är f.ö. ganska vresig nuförtiden)

Och det låter verkligen som han menar det. Men för att lämna min mans, något drastiska syndbocks-utnämning, och diskutera sakfrågan. Vad är det som har hänt med stadens upphandling av snöröjare?

Var sjutton hände med snöröjningen Stockholm? Visst är det lite märkligt att det dröjer så länge innan ljudet av plogbilar når vår öron på hårt trafikerade vägar som Drottningholmsvägen och Sveavägen?  Jag menar, vintern är ju inget nytt påfund, utan en återkommande årstid i vårt land. Kraftiga snöfall är ju inte lika sällsynta som tsunamis.

Jag säger som min syster brukar säga – Hur svårt kan det vara?

Eller varför inte – är snöröjningen lika med snömos?

Estelle

 

2017-03-13T11:51:23+00:00