Vitamininjektionen OS och gym i förrådet

Måndag kväll och jag sitter nersjunken i soffan och följer OS-dramatiken. Amerikansk födda, tävlande för Dominikanska Republiken, Felix Sanchez har precis tagit guld på 400 m häck. Han vrålar och går med bestämda steg. Han vrålar och skriker ut igen. Han har åter tagit tillbaka kejsartronen efter floppen i Peking för fyra år sedan. Glädje och revansch är förmodligen ledorden i dessa kraftfulla utrop och när han till slut går ner på knäna och tar fram ett fotografi som han kysser flera gånger förstår jag att det handlar om mycket mer än så. En stund senare är det dags att stiga upp på pallen. Sanchez gråter nästan hulkar, tårarna flödar nerpå kinderna och ett fullsatt olympiastadion hyllar ännu en fantastisk idrottsprestation. Att se idrottsmän prestera maximalt i alla dessa sporter som de olympiska spelen bjuder på är häftigt. Relaterat till mitt eget intresse av uthållighetsporter så blev det som en mental vitamininjektion att se Lisa Norden ta silver på trialthon och som hon gjorde det – en hårsmån från guldet!! Att nå framgång kräver mycket träning – många ”plågande” träningstimmar ger resultat. Sanningen i vitögat är att det inte finns några genvägar.

http://youtu.be/eWqFsUuaoqk

 

 

Förra söndagen fick jag ta över min svärfars motionscykel. Cykeln, en gammal skramlig sak med crosstrainerhandtag, ställdes i förrådet. Crosstrainer och löpband står i gästrummet. Tillsammans med en liten studsmatta, pilatesboll, skivstång och lite andra träningsprylar så ska jag nu göra om förrådet till ett litet gym. Som den glade amatörmotionär jag är så ska detta förrådsutrymme bli skådeplats för mina kommande ”plågande” träningstimmar med mantrat framgång och styrka. Har denna vecka kört cykeln 3×60 minuter, crosstrainer 3×30 minuter och styrketräning 3×30 minuter. Kommer att köra detta upplägg även kommande två veckor för att därefter börja springa försiktigt och känna in statusen på hälsenan.

 

Motionscykeln kändes obekväm och svår att acceptera från första början då styret som består av två handtag är länkade till pedalerna. Med handtagen fladdrande fram och tillbaka kom jag efter en stunds trampande underfund med hur jag skulle lägga upp min egen spinningmodell. Först uppvärmning 15 min med lätt belastning utan att jag höll i handtagen. Därefter i ca 30 minuter så körde jag med både trampor och handtag 2-3 minuter för att därefter endast trampa 2-3 minuter med släppta handtag. Motståndet, belastningen, ställde jag in på ett så bra sätt som möjligt för att känna att mjölksyran hela tiden knackade på utan att bli insläppt. Med pulsbandet på så kom jag fram till att min puls låg mellan 165-175. Denna pulszon motsvarar hos mig ett löppass med stabilt tempo. Inte rasande fort men dock mer än ett lugnt långpass där min pulszonen normalt ligger på 150-160 slag per minut. Att kolla sin puls är ett bra sätt att få träningen mer kvalitativ. Att kolla sin maxpuls säger inget om konditionen men är en bra referens att använda för att ge träningspasset bättre potential. Min maxpuls har jag faktiskt ännu inte mätt. När jag med hjälp av min Garminklocka kollar på tidigare träningspass eller något kortare lopp så har jag noterat att jag varit uppe och nosat på 188. Det finns många sätt att räkna ut sin maxpuls. Bland de vanligaste är att ta 220 minus ålder. Alltså inte vidare tillförlitligt i mitt fall då den i så fall skulle vara 177.

 

Att sitta och trampa på en motionscykel utan lurar med musik skulle för min del kännas lika futtigt som om att äta fil med gaffel. Att bli ett med musiken under fysisk ansträngning är en av de starkaste drivkrafterna att träna. Nu ska tilläggas att undertecknad har ett gediget musikintresse där Spotify är rena rama gudagåvan. Har vuxit upp med LP skivan och Cd-skivan. Mycket har man samlat genom åren och att lyssna på musik, äga skivan och studera omslaget, betygsätta, analysera har alltid varit en ständig följeslagare. Beroende på olika faser i livets skeden genom åren tillbaka har musiklyssnandet naturligtvis varierats och konverterats in nya musikstilar och genrer. Soul, symfonisk rock, blues samt även en hel del klassiskt är sådant som alla blivit mina personliga musikaliska tillflyktsorter.  Men det finns en musikalisk ryggrad och ordet stavas jazz.

 

 

 

Senaste månaden har jag varit helt såld på Jimmy McGriff, Jimmy Smith och Brother Jack McDuff som alla är tre av många tunga giganter inom hammondorgel jazzmusiken. Just nu strömmar också mycket Ennio Morricone i mina lurar. Främst känd som kompositör till filmmusiken för Sergio Leones spaghettiwesternfilmer. Min upptäckt och en av mina personliga favoriter vad gäller Morricones filmmusik är den fantastiska filmen Once upon a time in a America. I morgon börjar jag bygga om mitt förråd, once upon a time in Trelleborg…

 

 

Mer från Michaels blogg.

 

______________________________

Här kan du läsa om Michael le  Mahieu

______________________________

REDAKTIONEN REKOMMENDERAR:

Den prestationsbaserade självkänslan

Draken Douglas Roos om att leva med kniven mot strupen, att vara ekonomiskt oberoende och att sjunga på långvården på julafton

Sveriges populäraste ledarskapsutbildning saknar stöd i forskningen – ingen vet om den är effektiv

Månadens reflektion: Ska verkligen skattepengar läggas på UGL?

Konsten att göra utvecklingssamtalet givande

Katarina Wennstam om nya boken ”Happy, happy – en bok om skilsmässa”

Meet Sophie Hagen one of the rich kids on ”Occupy Wall Street”

Tio frågor till Sveriges roligaste kvinna Karin Adelsköld

 

VÅRA MEST LÄSTA LÄNKAR JUST NU

Nytt blogginlägg från iIsrael i Renew Magazine 

Fidde Rosengren pratar juniortennis med Renew Magazine 

Renew Magazine bloggar från New York 

Renewmag.se | Blogg Australien

”Det är inte lätt att vara klumpig” Nytt inlägg från San Francisco 

HÄR KAN DU LÄSA VÅRA BLOGGAR:

Australien

Marbella

Egypten

Chile

San Francisco

Jerusalem

Sverige

Estelles blogg

David Eberhards blogg

Marika Kings blogg 

 

2017-03-13T11:51:38+00:00