Hjärnan bakom psykopati

Rättegången mot  massmördaren Ander Behring Breivik är inne på sin nionde dag. Vittnesmålen från de drabbade avlöser varandra. Fasansfulla och hjärtskärande uppgifter kommer fram. När mannen bakom  massmorden avger sitt vittnesmål är det som om att tiden stannar. Och allt blir svart. För  hur kan någon vara kapabel till så mycket ondska och dessutom motivera det som en ädel insats?

Vad ligger egentligen bakom dessa vedervärdiga handlingar? Nationalism  och islamfobi? Paranoid schizofreni? Eller bara ren och skär ondska? Debatten om orsakerna är livlig och bitvis infekterad. Och den lär pågå länge. De två psykiatriker – Terje Torrisen och  Agnar Aspaas – som bedömt Bering som tillräknelig ( alltså inte drabbad av en allvarligare pyskisk störning) blev hårt ansatta under gårdagens rättegång. Samtidigt ter sig bedömningen att Breivik lider av paranoid schizofreni som uppåt väggarna för många. För hur skulle någon så sjuk kunna planera sitt agerande så minutiöst noggrant?

Att Anders Behring Breivik totalt saknar empati och är extremt känslokall, håller nog de flesta med om. Avsaknaden av empati och känslokyla är två av de utmärkande dragen i psykopati. En mycket intressant artikel i U.S. News specialutgåva tidigare i år, Secrets of your brain, handlar just om psykopati. Artikelns rubrik, The puzzle of the psychopath, fångar i hur förbryllande och egendomlig denna störning är.

Hjärnan bakom psykopati. Renew Magazine

Professor Kent Kiehl

En man som har bidragit kunskapen om psykopati är neuroforskaren Kent Kiehl, som är professor vid University of New Mexico och ledare för ett ideellt nätverk för utredning och behandling av mentala sjukdomar. Kielhs intresse för psykopati, väcktes när han fick reda på att han vuxit upp i samma stad som seriemördaren, Ted Bundy.  ’I was fascinated by how somebody could live just down the street from me and end up like that’ berättar Kiel.

Med hjälp av en röntgenmetod, som förkortas fMRI på engelska, har Kiehl undersökt hjärnan hos psykopater och sett tydliga avvikelser från det normala.  Amygdala, som i mångt och mycket styr våra känslor, och frontalloben, som får oss att resonera logiskt, att lära från erfarenheter och fatta beslut, visar ingen normal aktivitet. En otäck bild som väcker obehag (=aktiverar amygdala) hos normala människor, gör inte detta hos psykopater. Psykopaterna är, för att använda en Kielhs inernet-analogi, inte uppkopplade till att känna empati, skam och   skuld. De vet att vissa handlingar är fel, men de bryr de sig inte, ’They understand the word but not the music.’ 

SVT:  Ny forskning: Psykopater reagerar inte på bestraffning

 

Den psykopatiska personligheten beskrivs redan 1801, men det var den amerikanske psykiatern Hervey Cleckley som var  först med att identifiera de drag som utmärker störningen. I sin bok,  The mask of sanity (1941) berättar han att psykopater ofta kan verka charmiga och intelligenta, fastän de egentligen är svekfulla, manipulativa och fullständigt i avsaknad av empati och ångerkänslor.  Men eftersom psykopater ofta är skickliga på att anta en fasad av normalitet, är de svåra att identifiera. En checklista som används flitigt av psykologer och neuroforskare för att kartlägga och diagnosticera psykopati är PLC-R (Psychopatich cheklist- revised). Checklistan har tagits fram av  professor emeritus Robert Hare och består av 20 delområden. Varje del bedöms med en av tre poäng (0, 1, 2) genom information från en strukturerad intervju. Den som får 30 poäng eller mer bedöms vara psykopatiskt lagd

Amygdala framifrån (rödmarkerad)

Enligt Kiehl föds man som psykopat; ’ They end up like that because they start out that way’  En stor utmaning för samhället är därför att tidigt kunna identifiera dessa personer och hindra dem från att vålla skada. En forskare vars arbete bidrar till detta är James Blair, som är chef för Affective Cognitive Neuroscience unit vid USA:s nationella institut för mentala hälsa. Blair arbetar med unga brottlingar och studerar vad han kallar för deras känslokalla-känslolösa drag  (callous-unemotional traits ). Att kalla ungdomar och barn för psykopater bär honom nämligen emot.  Resultaten från Blair undersökningar  visar att även hos dessa unga personer saknas aktivitet i amygdala när de exponeras för otäcka bilder. Och eftersom  amygdalas funktion är mycket central för att barn ska kunna lära sig vad som är rätt och fel, blir barn med callous-unemotional traits dåliga beslutsfattare.

Psykopater fattar inte bara dåliga beslut. De söker belöningar oavsett vilka konsekvenser det får. Joshua Bockholtz, doktorand i neruvetenskap vid Vanderbilts universitet i Nashville, forskar om hur hjärnans belöningssytem fungerar hos psykopater. I ett experiment som han genomförde fick frivilliga försökspersoner (alltså inga dömda brottslingar) först besvara formuläret Psychopathic Personality Inventory (PPI). Därefter gavs de amfetamin för att stimulera dopamin, en signalsubstans i centrala nervsystemet som påverkar vår vilja till och strävan efter lust och njutning. Med hjälp av PET-kamera tog Bockholtz reda på hur mycket mycket dopamin som hade frigjort hos försökspersonerna. Det visade sig att de som skattat högt på psykopati-frågefromuläret (PPI-r) frisatte fyra gånger mer dopamin än de andra.

Hjärnan bakom psykopati. Renew Magazine

Joshua Bockholtz

I experimentets andra del, scannades deltagarnas hjärnor med hjälp av  fMRI samtidigt som de utförde  ett test där de hade möjlighet att vinna pengar. Personerna med tydliga psykopatiska drag hade betydligt mer hjärnaktivitet när de förväntade sig belöning än personer utan dessa drag. Detta kan förklara varför psykopater är så ivriga att få som de vill oavsett vad det innebär för konsekvenser. Deras höga hjärnaktivitet får uppmärksamheten att begränsas till själva målet. De ser inte eventuella risker och hinder, utan kör på.

Enligt psykologiprofessor Joseph Newman äger inte psykopater förmågan att hindra ett beteende hos sig själv trots att det leder fel. I ett av Newmans experiment, där man använde sig av en kortlek, fick försökspersonerna informationen att de skulle tjäna pengar för varje kort som de vände upp med ett ansikte, och det motsatta – förlora pengar för varje kort utan ansikte  Resultatet visade att icke-psykopatiska personer gav upp så snart de började att förlora pengar, medan psykopaterna fortsatte spela trots att de förlorade alla pengar som de hade tjänat. De psykopatiskt lagda var mycket upprörda, men slutade trots det inte att spela. Det här kan förklara, menatr man, varför psykopatens jakt efter belöning och kickar ofta blir destruktiv.

 

Test: Lever du med en psykopat?

Hjärnan bakom psykopati. Renew Magazine

 

Det är viktigt att komma ihåg bara för att man är psykopat så blir man inte seriemördare. Däremot är sannolikheten mycket stor för att man får problem i tillvaron. Inte minst skapar man problem för andra. Psykopater finns nämligen mitt ibland oss,. Vi kan stöta på dem som tyranniska chefer, skrupelfria finansmän, manipulativa kollegor eller något annat.

Experterna börjar mer och mer att förstå hur psykopater fungerar, enligt Cathie Gandel. Men mer kunskap behövs för att tidigt kunna identifiera dem och förhindra att de vållar skada.

Förhoppningsvis kan fallet Anders Beiring Breivik kunna bidra med detta. Det är naturligtvis ingen tröst för de drabbade, vilkas liv slagits sönder av hans vansinnesdåd.  Men det skänker en gnutta hopp för samhället i stort.

Åsa-Mia Fellinger

fellinger@renewmag.se

 

 

 

 

2017-03-13T11:51:52+00:00