Hungerspelen prövar vår moraliska kompass

En av veckans stora samtalsämnen både i tidningar och på olika forum på nätet är den, av många, hett efterlängtade filmen  ”The hunger games”, filmen som bygger på en mörk och våldsam roman av Suzanne Collins där barn i direktsändning ska slå ihjäl varandra. Men när blir underhållning  skadligt? Vad klarar våra barn av att se och hur snurrar den moraliska kompassen bland dagens föräldrar? 

Hungerspelen utspelar sig i framtiden där, efter ett brutalt krig och en rad naturkatastrofer, landet Panem bildas av det som är kvar av  Nordamerika. Nationen består av huvudstaden samt tretton distrikt, vart och ett specialiserat på en näring som till exempel fiske, jordbruk eller textilproduktion. Distrikten gjorde uppror mot centralmakten men besegrades, med undantag för Distrikt 13 som blev utplånat för att statuera exempel. För att hålla distrikten i schack och påminna om regimens övermakt arrangeras årligen evenemanget Hungerspelen. Till Hungerspelen skickas en flicka och en pojke mellan 12 och 18 år från varje distrikt, vilket ger 24 ”spelungdomar”. De släpps in på en arena som kan vara vad som helst från en öken till ett vinterlandskap. Vinnaren är den som överlever genom att undvika de faror som finns i arenan samt döda sina medtävlande. Allt direktsänds dygnet runt så att hela Panem kan följa spelet från sina tv-apparater.

Katniss Everdeen är  en 16-årig tjej som erbjuder sig som volontärer att ta sin systers plats i den årlig striden för att kämpa för sin egen överlevnad. Spelet kan börja. En plot som uppenbarligen talar till våra mörkaste inre vrår när det gäller både suget efter sensation och makabert gottande i andras olycka. Marknadsföringen och återkopplingen har varit enorm. Förmodligen samma sträng som går igång när vi passerar en bilolycka eller besöker aftonbladet.se.

 

Hungerspelen

 

 

Varför det blivit sådan snurr kring först trilogin och nu filmen är att den väcker frågor om social jämlikhet, lojalitet, förtryck och komplexiteten i moraliska val. Sedan är det också en ganska stor skopa våld. Och det är här det blir lite komplicerat. För samtidigt som filmen till viss del sägs ha en ambition att kritisera just underhållningsvåld blir den också en del av det.

I en mycket cirkulerad Wall Street Journal artikel förra året beskriver journalisten Meghan Cox Gurdon  hur mörkt barnlitteratur har blivit och kallar The Hunger Games ”hyper-våldsam” och drar slutsatsen:

“No family is obliged to acquiesce when publishers use the vehicle of fundamental free-expression principles to try to bulldoze coarseness or misery into their children’s lives.”

Wimpy Kid‘s Jeff Kinney: Kid Lit Unbound)

Kan så vara, men i Sverige har Hungerspelen fått åldersgräns 11 år och enligt en recension i Dagens Nyheter är den förljuget barnanpassad.  ”När de direktsända dödsspelen väl startar blir det mest en parad av fantasilösa vålds- och jaktscener i skogen som känns förljuget barnanpassade. De muterade monstren ser dessutom ut som något från det digitala lågprisvaruhuset.”

 

Vad kan barn se

Så när blir våld skadligt för barn? I tidningen Times skriver journalisten Christopher Ferguson om varför han kommer ta sin åttaårige son till filmen.  Så här argumenterar han:

”En stor antagande bland belackare är att barn inte kan skilja mellan verklighet och fiktion, och att de kommer att imitera vad de ser, vare sig det är våld eller sex. Men samhällsvetenskap tyder allt mer på att detta tänkande är felaktig. Ny forskning har visat att barn som tittar mer våldsamma tv eller spela mer våldsamma videospel inte blir något mer våldsamt eller aggressivt än andra barn.”

Enligt Ferguson så behandlar den mänskliga hjärnan fiktiva media annorlunda än verkliga händelser.

Men detta stämmer inte enligt många hjärnforskare.

www.dn.se/debatt/dataspelsvald-minskar-ungas-formaga-till-empati

www.svd.se/nyheter/…/forskargral-om-dataspelsvald_6763893.svd

 

En moralisk kompass

Efter att själv ha två söner som är i skol- och dagisålder har jag många gånger de senaste åren i takt med att de blir äldre slagits av hur vi föräldrar ständigt får kämpa med vår moraliska kompass. Varje vecka ställs vi inför frågan är det ok eller inte? Vad är skadligt? När och hur märker man det? Både när det gäller TV-tittande och dataspelande.

På BVC får vi fylla i formulär hur länge barnen sitter framför skärmar och på sidan om fotbollsplanen diskuterar vi hur länge barnen får sitta framför datorn eller spela spel på iPhonen.

”Vi kör en timme om dagen”säger någon. ”Vi har spelfria dagar”, säger en annan och den tredje ser lite skamsen ut när den erkänner att det inte finns några regler hemma med argumentet att ”vi har inte sett att det påverkar dom negativt”. Den moraliska kompassen slår i botten. Och i takt med att barnen blir äldre så kommer frågor om vad det ska få se och hur länge? När Melodifestivalen snurrade som mest vad det ändå Gladiatorerna som drog  mer hemma i vår soffa. Och visst, som ett brev på posten kom snart leken igång där bröderna hade sina egna brottningsmatcher. Visserligen ganska ojämnt med en åttaåring och en fyraåring, men det vara bara glada skratt från sovrummet. Skadligt? Jag vet inte.

 

Hungerspelen och The hunger games

 

 

Räcker det med att titta tillsammans?

Ferguson har gjort sin egen forskning och tycker att det bästa alternativet för föräldrarna är att konsumera våldsamma-tema underhållning tillsammans med sina barn istället för att antingen beskydda barnen från det eller lämna dem på egen hand. Föräldrarnas bidrag verkar för att hjälpa barn att förstå mot bakgrund av aggression och våld och bättre förbereda dem för hur man ska hantera det i sina egna liv.

”Aggression är en del av människans villkor, något som de flesta barn upplever men föräldrar kan vara säker på att The Hunger Games kommer inte att skada sitt barn.” Säger han.

Jag tvekar. Jag tycker den verkar vara jätteläskig och skulle dra mig länge för att ta med äldsta sonen för att se Hungerspelen.

Varför chansa?

 

Johanna Litsgård Lebourne

johanna.lebourne@renewmag.se

Twitter:@litsgaard

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2017-03-13T11:52:00+00:00